Därför är lagboken en dålig investering

Jag, som teknik intresserad har ofta fått höra att det inte finns några sämre investeringar än teknik produkter (inkl. mobiltelefoner, datorer, komponenter mm.). Detta då dessa minskar i värde väldigt snabbt. Jag har dock funnit att det finns i alla fall en typ av produkt som förlorar ännu mera i värde än teknik.

Vad är det då?
Jo, Finlands lag I och II böckerna.

Låt mig presentera beräkningar enligt följande:
I dagsläget har jag en iPhone 4, den köpte jag ny i oktober 2010 (dvs. två år sedan) för 600€. Idag begagnar den ett värde på ex. Huuto.net om 250€ (uppskattning av 10 sålda iPhone 4 objekt på Huuto.net den senaste månaden).

Värdeminskningen för en två år gammal iPhone 4 är då:
600€ – 250€ = 350€
Relativt i procent uttryckt är värdeminskningen:
350€ / 600€ = ~ 58%

Nypriset på en (totalt två på svenska eller tre på finska) lagbok är 220€. Med studentrabatt på 45% är priset 121€. Jag väljer att räkna på basis av nypriset med studentrabatt. Jag köpte för ett par veckor sedan Finlands lag I & II, årgång 2010 på Huuto.net. Böckerna är då alltså knappt två år gamla. Skick nära, ny skick. Gissa vad priset var. 2,50€ per styck. Lagböckerna låg ute på Huuto.net i två veckors tid, så man kan anta att marknaden hade haft möjlighet att styra priset. Jag placerade budet när det återstod 1 vecka, och när auktionen gick ut hade ingen annan bjudit. Man kan därför dra slutsatsen att efterfrågan på  lite gamla lagböcker är hyfsat minimalt.
Jag gör då samma beräkning av värdeminskningen som min iPhone 4.

Värdeminskningen för en knappt två år gammal lagbok är då:
121€ – 2,50€ =  118,50€
Relativt i procent uttryckt är värdeminskningen:
118,50€ / 121€ =  ~ 98%

Summa summarum 

Värdeminskning iPhone 4 (ålder 2 år) = 58%
Värdeminskning lagbok (ålder 2 år) = 98% 

Slutsats

Att köpa juridisk litteratur i form av lagböcker i Finland, är strikt ekonomiskt en mycket dålig investering, om man endast ser till köpeobjektet. Det är då bättre att köpa teknik för värdeminskningen där är 40 procent enheter lägre än för juridisk litteratur.
I detta resonemang har jag dock uteslutit faktorer som att lagboken är en nödvändighet i alla fall studier. Detta då man behöver den i fysiskt format vid tenter.
I dagligt arbete kan man nog ganska långt ersätta lagboken med elektroniska lagkällor som Edilex.fi och Suomenlaki.com (kommersiella tjänster), alternativt gratis tjänsten Finlex.fi. I dessa tjänster vinner man även det, att man får tillgång till omfattande sökfunktioner och lagtexten är uppdaterad. Om man har för vana att läsa långa stycken ur lagboken, kan även då vara befogat med en fysisk lagbok då den enligt min uppfattning mindre tröttande att läsa för ögonen.

Som kuriosa kan man till sist räkna på  vinsten man kunde ha gjort med samma pengar som man placerade i två lagböcker, genom alternativa placeringar.
En medel bra fond, med fyra av fem stjärnor av rating bolaget Moorningstar har en årlig avkastning om 7-8% (beroende på konjunktur och inriktning, mm. samt avdragna förvaltningsavgifter).
Om man då hade placerat 242€ (vad två lagböcker med studierabatt kostar) i en fond med avkastning om 7,5% i oktober 2010, utan beaktande av kapitalskatten.
Hade den idag haft ett värde om
242 * 1,075^2 = ~ 278€

Värde ökning i euro:
278€ – 242€ =  36€
I procent:
278 / 242 = ~ 15%

Som skall jämföras med en värdeminskning för lagboken om -98% mot en placering på +15%. Slutsatsen är då att man borde placera lika mycket pengar i en fond som varje gång som man köper lagböcker för. För att ens väga upp litet av den ekonomiska förlust man gör då man köper lagböcker. Detta oaktat av den kommande vinst man förhoppningsvis gör då man genom studier, börjar jobba som jurist. Dagens lilla matematik lektion i ekonomisk matte är därmed avslutad 🙂

/ Sebastian Åstrand

 

 

Österbottnisk humorserie

Jag upptäckte för en tid sidan en utomordentligt bra humorserie av Alfred Backa. Den handlar långt om Österbottniska företeelser och humor. Samt kryddad med olika Österbottniska dialekter. Tips på bra avsnitt:

Kommunala byggnadsinspektören Gustav (Vörå):

Samt att Alfred Backa har gjort remix av flera populära pop-låtar, men på Österbottniskt vis. Här ”Åka Gambä Style” – (Psy Gangnam Style)

Roligt med just det här filmklippet är att han rör sig i områden som är bekanta för mig, på Brändö nära Metviken (man ser Wärtsiläs fabrik i bakgrunden) och vid busstationen i Centrum av Vasa.

/Sebastian

Studier

Hej igen!

Jag fick för ett par dagar sedan en fråga via kommentarerna här på bloggen hur jag tänker kring mina studier. Jag tänker nu försöka besvara den. För den som varit uppmärksam har säkert märkt att jag de facto har tre studieplatser (eller studierätter) i dagläget.

De är:
1. Juridik (rättsnotarie och juris magister) vid Helsingfors universitet (HU), sedan hösten 2011
2. Ekonomi (ekonomie kandidat och ekonomie magister vid Hanken, sedan sommaren 2012
3. Ekonomi (ekonomie kandidatprogrammet) vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS), sedan sommaren 2012

Detta kan te sig lite märkligt, men det beror i korthet på följande. Min avsikt var från början att läsa antingen juridik eller ekonomi på universitet. Jag sökte därför våren 2011 till både juridik vid HU och ekonomi magister (inriktning informationssystem) vid Åbo Akademi. När hösten närmade sig visade det sig att jag kommit in på båda. Som benkant kan man ”endast” ta emot en studieplats per år.
Jag valde att ta emot min plats vid HU i juridik och valde bort min plats vid ÅA (som därmed är förverkad). Jag läste sedan ett år juridik vid HU i Vasa.

Våren 2012, var det dock aktuellt för en större knäoperation för mig. Detta gjorde att jag ofrivilligt fick över 10 veckors sjukledighet, med följd en paus från studierna i juridik. Jag valde dock att utnyttja en del av denna tid att läsa på inträdesprov till Hanken i Vasa. Jag valde att läsa två av fyra, av böckerna i inträdesprovs litteraturen; ”Företagsekonomi 100” och ”Vår ekonomi” och inte ”Varumärken” och statistik boken. Trots detta gick inträdesprovet vägen och jag fick en studieplats där. Min ursprungliga tanke med denna studieplats, var att antingen ta en del kurser vid Hanken parallellt med juridik studierna eller på sikt en kandidat examen.

Jag har dock i snart 3-4 års tid (under gymnasiestudierna och senare) sneglat på en studieplats i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm (Handels / HHS). Detta då skolan är mycket prestigefylld och ansedd, samt deras utexaminerade har placerat sig mycket bra inom arbetsmarknaden (se Placement Report 2011), vilket inte alltid är fallet för examinerade vid andra ekonomi utbildningar. Vidare är jag den åsikten att vill man göra karriär inom Norden och ev. Europa är det i Stockholm man bör geografiskt finnas, så mot den bakgrunden får skolan ses väl situerad rent geografiskt. Utöver detta så är skolan högt rankad i t.ex. Financial Times business schools ranking, mellan 14-18 plats i Europa varje år (högst i Norden).
Därför valde jag att söka till deras ekonomi kandidat program i Business and Economics (se broschyr). Betygskraven är mycket höga och det frågan om min betyg skulle ha räckt. Jag blev dock tipsad av en god vän på juristutbildningen om att de har en kvot för s.k. särskilda meriter. Till denna kvot kan man söka om man t.ex. har visat på utmärkta förmågor inom entreprenörskap, idrott, musik eller humaniora parallellt med gymnasiestudierna. I mitt fall var det aktuellt med att entreprenörskap, då jag drivit eget företag inom IT-branschen sedan ettan på gymnasiet, samt jag deltog i den nationella finalen i ekonomikunskap anordnad av Nordea (37 000 deltagare och knappa 30 till final). Genom denna kvot tillåts man ha litet lägre meritvärde (betyg) eftersom, det är tänkt att ens betyg blev litet lägre p.g.a. sido-aktiviteterna, medan sido-aktiviteterna visar på en god prestationsförmåga.
Jag förväntade mig dock inte att bli antagen, då jag visste att kraven är mycket höga till Handels. Ungefär 4000 sökande på knappa 300 platser.

Därför blev jag mycket förvånad när det på Antagning.se såg ut så här:

 

 

 

 

 

 

Jag blev förstås glatt överraskad av denna vändning. Jag hade nu plötsligt två studieplatser i ekonomi och en i juridik. Det blev därför bråda tider att börja överväga hur studierna skulle läggas upp.

Mer kommer i del två.

/ Sebastian Åstrand