Skev utbildningspolitik i Finland (högskolestudier)

Jag går rakt på sak: i Finland utbildas i dagsläget alldeles lagom många jurister (på gränsen till för många). Trots detta har regeringen, med utbildningsminister Jukka Gustavsson i spetsen, gått inför att från och med höstterminen 2013 börja utbilda 40 jurister till vid Östra-Finlands universitet. Detta också vid en ny juridisk fakultet där. Dessutom kommer antalet utbildningsplatser att öka vid Helsingfors universitet.

Frågan är om detta upplägg är riktigt? Nej, enligt min åsikt. Detta då Finland inte behöver flera jurister. Från och med höstterminen 2013 kommer det att utbildas så här många nya jurister vid de olika universiteten:

Helsingfors universitet: 260
– varav Vasa enheten: 29 (12 svenskspråkiga respektive 17 finskspråkiga studerande)
– andel svenska utbildningsplatser (H:fors&Vasa): 34

Åbo universitet: 130
– varav finskspråkiga: 130

Åbo akademi (rättsnotarie): 25
– varav svenskspråkiga: 25
– obs: endast studierätt till rättsnotarie, men i princip beviljas alla ändå rätt till att fortsätta studierna till juris magister antingen vid Åbo universitet eller Helsingfors universitet.

Lapplands universitet: 140
– varav finskspråkiga: 140

Östra-Finlands universitet: 40
– varav finskspråkiga: 40

Summa: 595 nya juridikstuderande inleder sina studier hösten 2013 i Finland
– varav finskspråkiga: 536
– varav svenskspråkiga: 59
vilket är en ökning med 60-70 nya studerande.

Problemet är: var skall man hitta nya jobb för dessa 70 nya studerande? I dagsläget råder det inte precis brist på jurister i det här landet. Just nu går enligt juristförbundets (Lakimiesliitto) statistik ca 350 arbetslösa jurister i Finland. Samtidigt enligt mol.fi:s databank över lediga jobb så finns det ca. 14 lediga jobb i dag för jurister. Det är inte utan att man själv blir litet orolig över framtiden…

 

Totalt kommer det att utbildas 59 stycken nya svenskspråkiga jurister per år i Finland. Jag kan inte låta bli att jämföra med antalet svenskspråkiga läkare som utbildas i Finland. Helsingfors universitet, är det ända universitet som utbildar läkare på svenska i Finland. Hur många studieplatser finns det då till läkare? Jo, 30 platser. Följdfrågan är då behövs det verkligen 59 nya jurister, men endast 30 nya läkare varje år. Tveksamt om man frågor mig. Siffrorna borde vara omvända för att svara mot det verkliga behovet.

Enligt en artikel i HBL i veckan har regeringen i sina analyser kommit fram till att det skulle behövas tvåhundratusen (200 000) nya jobb i Finland de kommande fem åren, för att upprätthålla nuvarande tillväxt och arbetsmarknad. Ingen har dock tydligen funderat på hur dessa jobb skall uppstå och skapas. Jag kan rekommendera en film av Svenskt näringsliv om hur nya jobb skapas:

Sannolikt skulle det vara bra för regeringen att titta på denna film. Det hjälper inte att öka andelen utbildningsplatser för jurister och sedan hoppas att det skall skapas nya jobb för dessa studenter. Vidare har regeringen aviserat att man skall effektivisera rättssystemet och genomföra omfattande besparingar i Finland, vilket i slutändan leder till att ännu färre jurister behövs där. (jmf. med Sverige där regeringen satsar 200milj. SEK extra på rättsväsendet för i år) Traditionellt har 50% av juristerna i Finland jobbat inom den offentliga sektorn, men där kommer sannolikt inte behovet av flera jurister att öka. Snarare kommer det att minska. Man får således hoppas att de privata företagen har ett behov av betydligt flera jurister, de skall dels täcka antalet i form av nya studenter och ett minskat behov från offentliga sektorn.

Framtiden för nya jurister ser onekligen litet grå ut. Men våren är i alla fall på väg… och ämnet juridik är onekligen intressant för det!

/ Sebastian Åstrand

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *