Hösten 2016

Frekvensen av uppdateringar här på bloggen har den senaste tiden varit ganska ringa. Förklaringen till det står nog främst att finna i mitt jobb, för jobbet är nog ganska mentalt krävande, varför den återstående tiden går till återhämtning och andra sysslor än till att just blogga. Men jag tänkte i vartfall skriva en liten summering av hösten så här långt, eller föresten, när tar egentligen hösten slut? I skrivande stund visar kalendern att det är den 6 november och termometern visar det är -9 C ute. Betyder det att vintern är här? Kanske.

I slutet av september så företog jag mig en resa till Sverige och närmare bestämt till Västra Sverige. Där besökte jag min lillebror som numera studerar till arkitekt. Tillsammans så bekantade vi oss med Västkusten och de kustsamhällen som finns där. De ställen som vi fokuserade extra på var Smögen och Kungshamn, som enligt uppgift ska vara riktiga guldkorn. En uppgift också visade sig också stämma mycket väl.

20160925_092640420_ios

Strandpromenaden i Smögen. Båten i förgrunden, en Finnmaster, är faktiskt tillverkad här i Österbotten (i Karleby).

20160925_092735202_ios

Smögen är ett charmigt kustsamhälle. Flertalet filmer är inspelade här, däribland den svenska komedin ”Micke och Veronica”.

20160925_100920212_ios

Jag visste inte ens att det fanns så här pittoreska samhällen i Sverige eller ens i Norden. Den här vyn möter en när man kör över bron till Smögen.

Samma veckoslut så ordnades det i Göteborg det bokmässan, som är ett årligen återkommande evenemang. Det var också bakgrunden till att jag valde just det här veckoslutet för mitt besök till Västra Sveige och Göteborg. För bokmässan i Göteborg har under en längre tid funnits på listan över event jag skulle vilja besöka och efter den här resan så kan jag bocka av ett event. Bokmässan i Göteborg är för övrigt den största av sin sort i Norden, vilket också märktes på den stora mängden utställare. I mässkatalogen så kunde man definitivt hitta någonting för alla smaker, för utom de stora drakarna som Bonnier och Nordstedts så fanns här allt från småförläggare som ger ut böcker på Tornedalsfinska till intresseföreningar i stil med ”Svenska läkare mot kärnvapen” (- vad de nu gjorde på bokmässan?). Så spektrat var minst sagt brett. Lägg därtill massor med intressanta och aktuella författare, såsom Jan Guillou, Sofi Oksanen och många andra mer eller mindre kända skribenter och författare, som hade intressanta föredrag och diskussionstillfällen.

20160924_140604643_ios

Finland var representerat i olika former på bokmässan, speciellt finlandssvensk litteratur var starkt närvarande.

20160924_131756000_ios

Jag var speciellt intresserade av två författare: Leif GW Persson och Jens Lapidus. Båda hade intressanta föredrag. Efter att ha lyssnat på Lapidus, så blev jag riktigt intresserad av jobba som försvarsjurist och jag tror att den övriga publiken också lämnade föredraget med liknande tankar…

20160924_132030935_ios

Även Mumin hade ett eget stand på mässan.

När man reser tillsammans med en arkitektstudent, så får man räkna med en del intressanta stopp längs med vägen. Vi gjorde ett par avstickare, innefattande ett vid Gunnebo slott. En annan intressant sak med att ha en arkitektur och design intresserad lillebror är att han kan identifiera nästan alla designmöbler. Oberoende vilken lampa eller fåtölj du pekar på, så kan han allt som oftast berätta både vem som är designern och producenten bakom möbeln, utöver modellnamnet. 🙂

20160925_142104259_ios

Gunnebo slott är ett lite mindre slott som ligger strax utanför Göteborg. Framför slottet hittar man en vacker trädgård med figurklippta buskar.

20160925_171301000_ios

Så här ser skrivbordet ut hos en arkitektstudent. Notera speciellt skrivbordslampan som är designad av en italiensk designer, och som enligt utsago förekommer såväl på arkitektkontor som advokatbyråer världen över. Rullen du ser på bilden är inte en rulle med hushållspapper, som jag först trodde, utan det är ritpapper på rulle(!).

20160925_114651052_ios

I Kungshamn som stannade vi till vid en restaurang som heter Bellas Gästis och avnjöt lunchsupén där. Speciellt efterrätten var en delikat historia, lakritspannacotta tillsammans med hallon – båda smakerna ”gifte sig” med varandra.

Min resa fortsatte sedan från Göteborg till Stockholm. Jag är som bekant svag för Stockholm och jag missar nästan aldrig chansen att besöka Sthlm om möjlighet ges. Därför hade jag valt att åka hem med färjan från Stockholm till Helsingfors, och före det med flyg från GBG till Sthlm.

20160926_055937350_ios

Jag gillar att testa på nya saker och i Sthlm så provade jag på att bo på Scandics nyaste hotell: Continental som ligger mitt i centrum. Det mest speciella med det här hotellet var enligt mig deras takterrass med en magnifik utsikt över Sthlm City.

20160926_060203714_ios

På morgonen besökte jag terrassen för att se hur staden vaknar till liv. Emellertid stötte jag på de här rosa underlagen. Medan jag funderade på vad de var ämnade till, så väller en grupp unga hurtiga tjejer in och de ska precis inleda dagen med ett yogapass. Undertecknad valde dock att avlägsna sig diskret istället för att försöka sig på en solhälsning iförd chinos och skjorta 😉

För att fortsätta på litteraturtemat, så hemma i Vasa så gick jag en kväll och lyssnade på Jan Guillou som föreläste på Åbo Akademi. Jag har inte läst speciellt mycket av den gode Guillous böcker, men flertalet av hans kolumner i svenska dagstidningar har inte undgått mitt intresse. Och även om jag nog inte delar hans värdegrund när det kommer till politik och religion, så är det ändå intressant att lyssna till honom. Men en liten kuriositet i sammanhanget: Guillou hade senare även föredrag på Bokmässan i Göteborg och även om jag inte explicit närvarade vid dem, så kunde jag inte undgå att höra litet när han talade också då. Men det intressanta var att han innehållsmässigt bjöd på en relativt liknande presentation, åtminstone till de delar jag åhörde, och ibland var det helt identiska skämt och liknande han bjöd på. Men varför skulle man ändra på ett vinnande koncept, egentligen?

20160906_150946814_ios

Det är tidningen Wasabladet som firar sitt 160 års jubileum med att bjuda på gratis föreläsningar åt sina prenumeranter. Och jag har inte varit sen att utnyttja den möjligheten!

Även inom Studentmissionen har vi dragit i gång hösten med nya evenemang. Även om det ibland känns som om jag ibland har en fot i arbetslivet och en annan fot i studielivet, så tycker jag ändå om att hålla kontakten med studielivet – det känns inte som om jag är riktigt färdig med den saken ännu…

20160915_171209166_ios

Föreningen startade upp höstterminen med en pizzakväll där över 50 pers deltog. Här har vi en tävling där uppgiften är att bygga torn av spagetti och mini marshmallows.

Jag har kanske inte nämnt det tidigare på bloggen, men på jobbet har jag fantastiska kollegor, vilket har gjort att vi också umgås privat utanför jobbet. Jobbet som asylhandläggare är nämligen så pass krävande, att skulle man inte trivas tillsammans med sina kollegor så skulle man inte orka speciellt länge. Varför? Jo, eftersom det vi hör i jobbet många gånger är tunga historier och människoöden, så måste man kunna dela de här upplevelserna med någon som förstår en. Dessutom behöver man kunna bolla svåra fall och beslut med någon, speciellt eftersom utgången oftast har mycket stora konsekvenser för den enskilde.

20160909_194431949_ios

En kväll hade vi kräftskiva med kollegorna från jobbet och naturligtvis hade vi skyltningen på tre språk: svenska, finska och arabiska!

Sebastian

3 reaktion på “Hösten 2016

  1. Hej!

    Vet inte om bloggen mera är aktuell men gör ett försök.
    Skulle du råda att söka till juridiska fakulteten i Helsingfors eller i Vasa om man inte är förstagångssökande utan redan studerar en annan examen. 75% av platserna är ju reserverade åt förstagångssökande. Poänggränserna i vasa är lägre men antal studieplatser i helsingfors större. Vart borde jag söka?

  2. Hej Ellen!

    Det är en berättigad fråga du ställer och jag tror det är förhållandevis många som går i samma funderingar som du: bör man söka till Vasa eller Helsingfors. Jag tror själv att det inte finns något absolut givet svar på den frågan, utan man får väga in ett flertal faktorer. För det första, så bör man fråga sig själv: om jag bortser från allt som har med studierna och karriären att göra, lever jag då hellre i Vasa eller i Helsingfors under 3-5 års tid? Samt varför? – för det är onekligen en stor fördel om man tror sig kunna trivas på den ort dit man blir antagen och där man kommer att tillbringa några av de mest minnesvärda åren under sitt liv och år som sannolikt också formar en väldigt mycket.

    När man har svaret på den frågan så kan gå vidare och addera till ytterligare faktorer såsom att det generellt var litet lättare att bli antagen till Vasa, men att möjligheten till meriterande extrajobb vid sidan av studierna är större i huvudstadsregionen. Å andra sidan så är undervisningen i Vasa mera personlig, men i Helsingfors finns det ett större urval av specialiseringskurser.

    När jag själv sökte in till fakulteten, så valde jag Vasa. Men jag lade faktiskt inte speciellt mycket tankearbete på att fundera huruvida jag skulle välja H:fors eller Vasa. Valet föll på Vasa främst av det låg nära min hemstad Jakobstad och att jag gick Justus prepkurs.

    Skulle jag idag behöva göra valet på nytt – så skulle jag göra samma val igen. Varför? Jo, för att jag anser att gemenskapen och den personliga undervisningen som existerar i Vasa överväger det mesta annat. För visst, Helsingfors har sina fördelar, men det är ju t.ex. alltid möjligt att flytta dit över sommaren för att sommarjobba eller ta tåget ner dit för att besöka någon intressant exkursion som ordnas där. Och när du studerat ihop 150 studiepoäng, alltså i praktiken knappa 3 år på utbildningen, så kan du fritt flytta från Vasa till Helsingfors för att fortsätta studierna där eller vice versa.

    Sen har vi ju det här med poänggränser och sannolikheten att bli antagen till respektive studieort. Till det vill jag säga följande: man ska inte stirra sig blind på poänggränserna och antalet studieplatser – för det är ett ganska vanskligt företag att börja sia om vart det i slutändan är lättare att komma in. Det finns flera problem med att göra det. Dels att det är svårt (läs: nästan omöjligt) att förutsäga till vilken studieort det kommer att vara flera sökanden – det vet man ju först efter ansökningstidens utgång. Än mindre vet man hur många som kommer att delta i urvalsprovet. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att ”samplet” i de svenskspråkiga sökandekvoterna är så litet att det är svårt dra några statistiska slutsatser.
    Men dels för att jag tror att man inte ska låta det här styra ens val. Jag sökte som bekant till Vasa, men när resultat kom från urvalsprovet, så noterade jag till min förvåning att den poäng jag fått i provet hade räckt för att bli antagen också till H:fors. Ångrar jag att jag inte sökte till H:fors? Inte det minsta. Faktiskt har jag trivts så bra här i Vasa att jag valde att göra mina magisterstudier här, plus att det funnits ganska goda möjligheter att jobba här och skaffa sig relevant erfarenhet också.

    Är det här månne till någon hjälp?

    P.S. Jo, bloggen är nog aktiv, men jag uppdaterar inte lika frekvent just nu 😉

  3. Oj vad roligt att du hade svarat, tack! Funderar ännu på om det överhuvudtaget är ide att söka då kvoten för dem som redan har en studieplats är 5platser i helsingfors och 3 platser i vasa? Känns väldigt svårt att bli antagen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *