Jakobs dagar 2014 och litet Pro bono

Nu har vi återigen fått lägga en årgång av Jakobs dagar veckor till handlingarna. Jag tänkte främst plocka fram några axplock av upplevelser från dagarna.

Tidigare har jag skrivit om förra veckans besök på Gamla gravgården i Jakobstad. Men jag har nog hunnit med annat också.

Men först ett allmänt konstaterande om hur man vet att det är Jakobs dagar? Jo, genom att betrakta bilparken i staden, för att gå från någon enstaka bil, så formligen exploderar antalet svenskregistrerade bilar i Jakobstad. Utan att överdriva så bär nästan varannan bil registreringsplåtar från Sverige, och ibland mera exotiska länder som ”Norge”, Frankrike och Holland.

svensk_bil

Räkna antalet bilar med svenska reggplåtar så vet du om Jakobs dagar börjat eller inte… (Bild från vibilägare.se)

Vid sidan av det ordinarie Jakobs dagar programmet, så besökte jag tillsammans med familjen bl.a. Purmo för att se litet på bygderna där. Min pappa är nämligen från Purmo ursprungligen och därför tog han med oss för att visa några intressanta platser. Det som faktiskt förvånande litet var forsen som rinner igenom Purmo och kringliggande byar.

fors-i-purmo

Brännasforsen i Purmo, här flödar vattnet – tidigare utnyttjades strömmen för att driva en närliggande kvarn. Man ser spår i stenarna efter någon form av damluckor/flödesreglering.

Det hade gått mig förbi att det fanns sådana här vattenflöden i närregionen, faktiskt. Personligen föredrar jag nog kusten mera än inlandet, men vackert var det trots allt och att höra ljudet av forsen. Brännasforsen, går genom hela Purmo och fortsätter genom kringliggande byar.

fors-i-purmo2

Vattnet rinner nästan igenom skogen, då den verkligen är nära vattnet.

Utöver det, så fyllde min mormor 80-år vilket firades med den närmast släkten först i Molpe på Strand Mölle. Den som följt min blogg vet att det inte är särskilt länge sen jag besökte Mölle senast, men denna gång prövade jag och min bror en ny maträtt, vilket gjorde att det ändå var riktigt kul med ett återbesök. Rätten vid provade var ”Black Rock Plate”, vilket konkret innebar att serveringspersonalen bar in en lavasten (!) som var strax på 400 C varm. På denna skulle jag och min bror sen själv tillreda både oxfilé bitar och även byxad abborre. Supergott slutresultat, och mycket annorlunda sätt att servera mat på…

grilla-mat-på-lavasten-strand-molle

Tillredning av Oxfilé på lavasten pågår – istället för olja eller smör, så användes saltflarn för att undvika att köttet och fisken skulle fastna på stenen. Notera abborfiléerna till vänster.

Även ett flertal besök på vår villa i Bastuhamnen blev det under Jakobs dagar, främst för att för en stund fly undan den extrema hettan i stan och få litet havsbris över sig.

sebastian-larsmo

Undertecknad njuter av havsbrisen – det är som balsam för själen att se ut över havet. Håret är lite små ruffsigt som sig bör…

Vår numera litet seniora labrador Ebba, njuter liksom jag av havsbrisen – inne i stan ligger den mest och flämtar av värmen när det är över 25 C. Fascinerande dock att se Ebbas intellektuella utblick över havet, kanske den också har existentiella funderingar när den tittar på havet.

ebba-larsmo

Labradoren Ebba fyllde 8 år i våras, här tillsammans med matte Mamma på bryggan i Larsmo. Ebba börjar ha litet grått hår kring munnen, en form av patina på en belevad hund.

På fredagskvällen (25.7.2014) hade vi besök av musiktrion KAJ, som uppträdde i skolparken och drog en otroligt stor publik. Det pratas om att över 5000 personer bevistade deras konsert, vilket nog säkert kan stämma. Eller för att uttrycka det enkelt, ”alla” var där 😉 Utöver släktingar och vänner, så skymtade jag faktiskt en professor från juristutbildningen i folkhavet…

kaj-i-skolparken-jakobs-dagar

Den stora folkmängden gjorde det svårt att ta någon vettig bild av konserten. Bilden får närmast tjäna som ett ”bevis” på att jag var där…

Jakobs dagar avslutade jag i år genom att delta i en Pro bono aktivitet, som det heter på advokatspråk. ”Pro bono” = för samhällets godo (utan ersättning). Genom att tillsammans med några andra killar och tjejer från Ungdomsarbetet i Jakobstads svenska församling, stå och grilla korv vid klockstapeln vid Jakobstads kyrka mellan kl. 20-24 på lördagkvällen 26.7.2014. Kul att få grilla korv i stor skala, det såldes 200 korvar på 2,5 timme. Dessutom roligt att få träffa många f.d. konfirmander och andra ungdomar, likväl hjälpledare och andra bekanta på ett så koncentrerat ställe.

Sebastian

Molpe besök + en sväng till Bergö

Igår, i måndags besökte jag och min bror byn Molpe i Kornäs och ön Bergö.

Vi brukar årligen företa oss en resa till Molpe, detta eftersom våra morföräldrar har sitt sommarställe där. De brukar dock inte villan för närvarande, så vi lovade att titta till den.

Men före det stannade vid Strand-Mölle, den lokala restaurangen i Molpe som serverar synnerligen delikata maträtter. En stående favorit för mig och min bror är deras panerade och stekta abborrfiléer, som serveras tillsammans med potatis och hollandaisesås. En riktig lukullisk festmåltid i all sin enkelhet! Bara det är ett motiv för oss att köra de 140 km enkelväg från Jakobstad till Molpe.

molpe-villa

Morföräldrarnas sommarstuga i Molpe i sommarskrud. Här tillbringade jag många av mina barndomssomrar och lärde mig även att köra båt och fiska med nät.

Det är alltid så rofyllt att besöka Molpe, på något vis känns det också hemma trots att jag inte den senaste tiden varit där särskilt mycket. Kanske har man det i generna? Åtminstone påminner Mölles abborfiléer mycket om de filéer som min morfar förr själv brukade tillreda, från ax till limpa så att säga, från att ha fiskat abborrarna till att ha filéat dem till att stekt dem i smör! Men Mölles är nog inte riktigt lika goda 😉

molpe

Bilden är en panoramabild för att få en någorlunda heltäckande bild av miljön. Muddringen som min morbror påbörjat är dock inte helt färdigställd ännu.

Skulle vi haft mera tid över så borde vi nog ha gjort flera lokala utflykter i Molpe, men vi bestämde oss för att åka över till ön Bergö som ligger i närheten.

Besök till Bergö

bergo_farja

Ön Bergö saknar fastförbindelse med fastlandet, därför är man tvungen att begagna sig av färjeförbindelsen för att komma till ön bil ledes. (Bild från: jariala.blogspot.fi)

Bergö är ett helt eget litet samhälle som ligger ute på en fristående ö ute i skärgården, för att komma till färjeplatsen är man tvungen att köra igenom Molpe. Färjan till Bergö går relativt regelbundet, viss varians beroende på efterfrågan, men dagstid 1-2 avgångar per timme, själva överfarten räcker litet på 10 min. Här fick vi som småbarn lära oss att det är viktigt att ta av sig säkerhetsbältet under själva överfarten om något skulle inträffa under överfarten…

Färjan följer en vajer som går längs med havsbottnen, och den har faktiskt (enligt hörsägen) slitit sig ett par gånger och drivit ut till havs – men då blivit upplockad av bogserbåtar. Som tur inträffade inte något sådant under våra överfarter som tur är 😉

Bergö var faktiskt större en vad jag minns det som när jag besökte ön för närmare 10 år sedan, så det var nog alla gånger på tiden för en ny visit. Bergö befolkas om jag uppfattat saken rätt av bofasta Bergöbor men också av många sommarstugeägare som är där på sommaren, vilket också märks på den täta trafiken dit. Bergöborna sägs vara ett eget släkte, som skiljer sig från folket runt omkring i området, men det behövs säkert för att trivas på ön året runt, säkert många utmaningar.

Men Bergö är otroligt vackert faktiskt, åtminstone sommartid, med havet runt hela ön och den grönskande ön med sina pitoreska hus och stugor. Dessutom finns nästan all kommunalservice med bibliotek, brandstation och två dagligvarubutiker. Vi passade på att köpa glass på Bergö All, en av butikerna.

Tiden gick fort, och sen var det plötsligt dags att söka sig mot fastlandet för att börja färden hemåt – med många nya och förnyade intryck.

Sebastian