Mellandom / Välituomio

Nu har jag snart avverkat över halva min tid som praktikant vid förvaltningsdomstolen, och därför vore det kanske på sin plats med en mellandom eller rapport i saken.

rattegang

I princip all ”riksmedia” var på plats då Auer-fallet för andra gången (!) skulle rullas upp i Vasa hovrätt. Åtminstone är jag glad att jag inte syntes i ”Huomenta Suomi” / Godmorgon Finland, när jag rörde mig kring justitiehuset.

En av de saker som mötte mig de första dagarna utanför justitiehuset i Vasa var ett påtagligt stort media uppbåd, och det tog ett tag innan jag kunder erinra mig om orsaken till denna uppståndelse. Men sen slog det mig att det ju är det s.k. Auer-fallet, som återigen går upp för prövning i Vasa hovrätt (som inte är min praktikplats), då Högsta domstolen skickade tillbaka ärendet till tingsrätten för en ny prövning och saken nu vandrat upp (igen) till hovrätten). För den som inte känner till Auer-fallet, så kan jag berätta att det är ett av de mest märkvärdiga fallen i finsk rättshistoria. I korthet handlar det om att ta ställning till om A. Auer är skyldig till att ha bragt sin man om livet i deras hem, eller om det möjligen finns en tredje, utomstående, gärningsman till brottet. Ett av de många problem som kantat rättegångarna genom tingsrätt-hovrätt-högsta domstolen är att under hela processen tillkommet nya fakta, vilket gjort att rättegångar behövts tas om – vilket fördröjt processen något otroligt. Den juridiska uppnystningen av fallet påbörjades våren 2010, och fyra år senare har vi inte ännu fått något slutligt juridiskt svar – vilket ju är katastrofalt ur ett rättssäkerhetsperspektiv sett.

Men för att återgå till min praktik så har den kantats av flera mycket intressanta dagar vid domstolen, jag skulle verkligen inte vilja att praktiken skall ta slut så småningom – för det är nog i arbetslivet och kanske i synnerhet i domstolarna var man lär sig det praktiska juridiska hantverket.

Utöver att ha fått lära mig nytt inom juridik, så uppskattar jag också hur öppna kollegerna är mot nya personer i personalstyrkan. För det är nog genom att lyssna in de ”gamla rävarna” som man lär sig mycket som inte direkt står i någon lärobok, och inte annars heller finns tillgängligt. Någon av domarna motiverade den öppna attityden med att de vill säkra upp sin ”jälkikasvu” alltså att det också i framtiden skall finnas kompetenta domare i domstolarna, då det kommer att bli en stor pensioneringsvåg framöver inom domstolsväsendet. Vilket jag tycker är en mycket berömvärd inställning, trots att domstolarnas karriärstegar annars är mycket hierarkiska och förutbestämda.

Men samtidigt har det skapat litet bryderier att vara konkret i kontakt med arbetslivet inom ens eget område, då jag onekligen har börjat fundera på vilken inriktning jag skall välja efter avslutade studier. Jag kommer ju att börja skriva på min avhandling om några månader, och då börjar det nog bli läge att reflektera litet noggrannare över det småningom stundande hoppet till arbetslivet.

Advokaterna på Vimeo.

Jag avslutar det här inlägget med vinjetten till en TV-dokumentär om försvarsadvokater som sändes på TV4 under 2009. Jag måste väl medge att det var en av de filmer som fick mig att börja överväga att bli ”advokat” eller åtminstone jurist. Dokumentären handlar om advokatbyrån ”Försvarsadvokaterna i Stockholm”, var bland annat Jens Lapidus (författaren bakom Snabba Cash etc.) tjänstgör vid sidan av sin författargärning. Men jag hoppas dock inte att jag som advokat någon gång i framtiden behöver säga ”min klient erkänner ju att han skjutit åtta personer”, för även om alla skall ha rätt till ett försvar – så är det ett krävande yrke att kunna skilja på person och gärning i dessa typer av fall, men där i ligger väl kanske också en del av charmen?

För det jag gillar med advokatyrket, är att det i sin renaste form handlar om att driva klientens intresse och se till att rättvisa skipas för denne – eller som en del advokater vill se sig som en rättvisans vakthund. Men samtidigt tåls det att väga mot domarens roll också som jag fått bekanta mig med under den senaste tiden. Var jag står själv i fråga om advokat eller domare eller någon annan alternativ karriärväg intresserar mer vet jag dock riktigt ännu 😉

Sebastian

Domstolspraktik

En ingående del av processrätten som läroämne är att avlägga en s.k. domstolspraktik vid tingsrätten.

I praktiken ingår att tillbringa totalt 10 förmiddagar/eftermiddagar vid domstolsförhandlingar. Av dessa skall ungefär 5 vara civilmål och 5 brottmål. Termen brottmål beskriver ju i sig självt vilken typ av rättegång det är fråga om. Däremot innebär en civilmåls rättegång att det ofta är fråga om en tvist mellan två (eller flera) parter, som man önskar att domstolen avgör.

Hittills har jag hunnit med totalt 7  8 dagar i rätten, så det återstår ytterligare 3 2 dagar innan det är klart för min del. Även om det är tidskrävande är det mycket nyttigt och lärorikt att följa med processerna.

Justitiehuset i Vasa var både Österbottens tingsrätt och Vasa förvaltningsdomstol huserar.

Justitiehuset i Vasa var både Österbottens tingsrätt och Vasa förvaltningsdomstol huserar. Vid entrén är det permanent säkerhetskontroll, motsvarande den på flygplatser med metalldetektor och röntgen – vilket gör inpasseringen något omständlig –  men bidrar till trygghetskänslan.

Uppdatering 6.5.2014,

Idag har jag också tillbringat hela dagen i tingsrätten. Huvudtemat för idag var civilmål.

Vi juriststudenter har dessvärre och av förståeliga skäl absolut tystnadsplikt gällande de saker som framkommer på domstolssessionerna. Vilket följer av studiehandbokens s. 91-92. Därmed kan jag inte tyvärr skriva om de saker jag får bevittna i domstolen. Men allmänt kan jag väl konstatera att det är både intressant och ibland också känsloväckande. Samtidigt som jag är glad för att vi har en välfungerande rättsapparat som reder ut tvister mellan människor.

Min pågående domstolspraktik blankett - ungefär som när man var konfirmand och skulle besöka Gudstjänster.

Min pågående domstolspraktik blankett – ungefär som när man var konfirmand och skulle besöka Gudstjänster.

Processrätt

Hej igen,

Jag fick idag det glada beskedet att jag klarat tentamen i processrätt – dessutom med bravur (4/5)!

För den som inte känner till processrätten så kan man säga att det området behandlar i princip hur man verkställer de skrivna lagarna och andra normer (materiell rätt). För skulle man inte ha processrätt så skulle lagar och liknande bara vara ett tomma ord på papper. Men mera konkret så handlar processrätten dels om hur och vilka regler som gäller för olika förfaranden i domstol (rättsprocesser). Allt från tingsrätt till hovrätt till högsta domstolen – alltså de allmänna domstolarna. Dessutom finns som separat område förvaltningsprocessrätt men det området hör istället till förvaltningsrätten.

Processrätten intresserar mig så tillvida att man därigenom får något konkret ut av juridiken. Alltså i viss mån mera praktiskt, och möjlighet till att argumentera för olika lösningar. Och dessutom känna till de olika ”spelreglerna” som gäller exempelvis bevis och bevisvärdering.

I tenten lyckades jag bra på alla frågor förutom en fråga, som behandlade vad som så vackert på latin heter res judicata. Med res judicata avses att man inte kan få samma ärende som prövats av domstolen en gång att prövas en gång till. Detta för att spara dels på resurser för domstolarna men också för rättssäkerheten för parterna. Men det knepiga i sammanhanget är att avgöra vad som utgör samma sak. Till sin hjälp har man ett par kriterier, 1. samma parter, 2. samma rättsfråga/förhållande och 3. samma tidsperiod. Den mest knepiga frågan är naturligtvis fråga två och då särskilt om verkligen har prövat samma rättsfråga. För har man det så kan saken inte prövas på nytt, men om så inte är fallet så kan man ta saken till domstol för ny prövning.

Vill man kan komplicera frågan ytterligare till exempel med parterna. Exempel: om ena parten som är ett AB går i konkurs, är då konkursboet bundet av res judicata i fall som redan prövats om konkursboet önskar pröva saken igen? Det vill säga är konkursboet samma part som AB:et? – Nu skall jag inte ge svar på frågan här, det är ju därför man behöver anlita en jurist/advokat 🙂

/ Sebastian