Äktenskapet = blott ett ekonomiskt avtal?

Idag var det dags för s.k. halvvägs diskussion med min handledare gällande mitt seminariearbete i familjerätt. Egentligen skriver jag om ett helt annat ämne än just äktenskap och äktenskapsskillnader (skilsmässa) inom familjerätt, men av någon anledning kom vi också över på det ämnet under vårt samtal. För det är relativt intressant ämne som berör de flesta av oss i något skede, men det är också ett område som inte ändras i särskilt rask takt, familjerätten är ganska statisk – men nu har man börjat att också se vissa förändrings tendenser vad det gäller ex. äktenskapet.

Eva Gottberg som är professor i familjerätt vid Åbo universitet, säger i en av sina böcker att äktenskapet som det idag ser ut närmast kan beskrivas som ”ett ekonomiskt avtal som löper med en ömsesidig uppsägningstid på 6 månader”. Alltså att man skulle kunna likna vårt rättsliga institut, äktenskapet, med vilket avtal som helst som har en ekonomisk verkan. Man kan för skojskull jämföra med ett mobiltelefonabonnemang som tecknas för 24 månader, där har du en ännu längre uppsägningstid än vid ett äktenskap, och personligen kan jag väl tycka ett det känns litet främmande.

Men orsaken till att vi överhuvudtaget halkade in på detta tema var att jag planerar att skriva mitt arbete om den finska intressebevakningsfullmakten i en Nordisk kontext. Jag tycker nämligen att det är intressant att göra jämförelser med våra Nordiska grannländer, då mycket är lika mellan länderna, men att det också finns tydliga skillnader.

tarta-skillsmassa-brollop

Hur snabbt skall det vara möjligt att hoppa mellan att vara gift och ogift? Våra danska vänner tar saken till en ny tidsepok.

En tydlig skillnad är t.ex. den att när våra vänner i Danmark önskar skilja sig så kan de göra det betydligt snabbare än vad vi kan i Finland. Är båda makarna överens om att de vill skiljas och har sina webbankskoder till hands för online-identifiering så kan de logga in på en portal och sätta skilsmässan i kraft så att de är formellt skilda dagen därpå… Nog för att våra våra danska vänner är kända för att vara liberala och framstegsvänliga, men jag tycker nästan det är för snabbt och smidigt ordnat. Den lag som möjliggjorde de snabba äktenskapsskillnaderna trädde ikraft i juli 2013, och jag läste ursprungligen om saken i den svenska tidningen ”Advokaten”, men det finns också en e-artikel i Göteborgs Posten här.
I Finland får i stället endera maken eller båda makarna tillsammans inkomma till tingsrätten med en begäran (i praktiken ett papper) om äktenskapsskillnad och sen väntar en betänketid på 6 månader, innan skilsmässan kan verkställas fullt ut på separat begäran.

Få se om vi går mot ett sådant alternativ som i Danmark på sikt också här i Finland? I så fall blir nog professor Gottberg tvungen att revidera sin beskrivning av äktenskapet till följande: ”äktenskapet är ett ekonomiskt avtal, som beroende på situationen, kan löpa helt utan uppsägningstid”.

Vilka krav ställer då lagen på att man skall vara trogen den andra under äktenskapet?Svaret finner man i äktenskapslagens början var lagstiftaren velat ta in några centrala principer, men märk väl det är främst principer och strävanden. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att gå till en domstol och kräva att domstolen t.ex. skall förplikta den andra maken att vara trogen och ”vårda” den andra maken – utan här utsträcker sig också skyldigheten återigen till en ekonomisk förpliktelse om att vid behov betala underhåll till den andra maken, medan äktenskapet varar.

”Makarna är sinsemellan likställda. De bör i äktenskapet visa varandra förtroende och i samråd verka för familjens bästa.”
— Äktenskapslagen 1 kapitel 2§ (Finlex)

Min egen åsikt i saken är den att vi går mot en alltmer tydlig gränsdragning mellan de juridiska och de moraliska förpliktelserna, i allt flera sammanhang, och nu på senare tid också i äktenskapet. Att man dels har den civila (profana) och juridiska sidan av ett äktenskap och ovanpå detta beroende på parternas (makarnas) inställning kan bygga på med en annan sida som kan inkludera andra attribut såsom moral och religion, och de förpliktelser som följer av dessa.

Är det en bra eller dålig utveckling? Det är en högst subjektiv fråga, som besvaras olika beroende på om man föredrar individualism före kollektivism och vice versa. Skall samhället och staten så långt som möjligt hållas utanför det äktenskap som sluts mellan parterna, och endast erkänna de ekonomiska bitarna som följer av äktenskapet? Svaret på den frågan är ju också beroende på din inställning till vad som är samhällets uppgift – men som sagt vi går allt tydligare mot individualism var individens frihet är i centrum. Personligen kan jag ju tycka att det är märkligt att det inte i äktenskapslagen finns ordet ”kärlek”, men det vittnar väl också om den tydliga gränsdragningen till att det rör sig om en ekonomisk/juridisk förpliktelse, plus att det kunde vara svårt att definiera. Sen är det naturligtvis så att man skall kunna komma ur ett dåligt och destruktivt äktenskap. Men om skall det vara så enkelt som i Danmark att skilja sig, det är kanske en fråga som våra politiker kommer att få ta ställning till så småningom.

 Eller som Mariska med sina ”Pahat sudet” sjunger i sången ”Liekki on sammunut” (Lågan har slocknat), ”Vi bryter sigillet och röjer den heliga eden vi gav varann, och vi ogiltigförklarar avtalet som har ratificerats av Gud själv. Vi glömmer allt vi lovade varann, det var ju ändå bara ord utan betydelse”. (fri översättning) Jag tycker att hon, Mariska, på ett bra sätt i sången fångar den komplexitet som finns i ett så stort löfte mellan två personer, och kopplingen till den ”kalla”/neutrala juridiken. Lyssna på låten kan du göra här på Youtube.

Sebastian

Push it forward

juridik-studier-universitet-whitelines

Whitelines anteckningsbok med sin trevliga påminnelse om att ta det framåt! Ibland behövs lite uppmuntran i en juridikstudents vardag, även om man är på slutrakan.

När jag studerade min första terminen på Handelshögskolan i Stockholm, så delade de ut en massa saker åt studenterna bl.a. latop-väska, paraply, etc. – men det som jag faktiskt haft störst nytta av är anteckningsböcker från det svenska företaget Whitelines. De är häftiga på två sätt: dels att de inte har vanliga svarta linjer eller rutor på pappren utan det är vita linjer på svagt blåaktig papper – vilket är mycket behagligt för ögonen plus att det går att skanna dem. Men dels också för att de innehåller olika maxim eller andra aforismer, som i häftet ovan:

Push it forward

Så enkelt, men samtidigt elegant! Jag blir glad varje gång när jag öppnar det aktuella häftet och det uppmanar mig ”att föra det framåt”, oberoende vad jag just då gör (oftast studier, men i alla fall). Den uppmaningen förpliktar en på ett visst sätt att göra sitt bästa 🙂
De hade också i all sin enkelhet också kunnat skriva ”Prorsum” vilket är latin och betyder ”Framåt!” – bl.a. Burberry har en klädkollektion med det namnet.


Igår (måndag) var det en ovanligt gråmulen och kylig dag för att vara i slutet av juni och eftersom jag var ledig från jobbet idag, så fann jag mig tvungen att finna någon aktivitet som kunde råda bot på tristessen.

Aktiviteten jag slutligen fann var att besöka stadsbiblioteket i Jakobstad, för att börja göra litet research inför det stundande projektet att börja skriva magisteravhandling i höst. Eller i praktiken dröjer nog själva författandet av avhandlingen till nästa vår, eftersom hösten dedikeras till kurser i forskningsmetodik, litteraturstudier och andra ”understödjande studier”.

Men i allt det skall jag ännu hinna skriva ännu ett övningsseminarium inom ämnet familjerätt. Jag har hittills hunnit skriva de två övningsseminariearbeten som ingår i rättsnotarieexamen, varav det ena var mitt slutarbete – som den intresserade hittar under ”Arkiv”. Men också i magisterskedet (Juris magister) ingår ett eget övningsseminarium, på ca 20 sidor att skriva.  Ämnet för detta seminariearbete är som konstaterat familjerätt, och nu återstår bara att hitta en lämplig fråga att skriva om, likväl att skriva själva arbetet. 😉

Nåväl, mina timmar på biblioteket gav litet utdelning då jag troligen hittade ett intressant område att skriva om. Frågan är inte helt specificerad ännu… men anknyter till de s.k. intressebevakningsfullmakter som man som enskild kan upprätta för framtiden om man skulle drabbas av t.ex. demens och då inte längre är i stånd att välja en intressebevakare. En intressebevakningsfullmakt ger en möjlighet att själv sin eventuella framtida intressebevakare, t.ex. sin partner eller annan anhörig. Men lagen är relativt ny, i kraft från 2007 och i och med det finns det en hel del intressant att ”forska i”. Dessutom är det ju ett relativt intressant sak i sig, att man på förhand kan samtycka till att en annan person, om vissa villkor uppfylls, får disponera över ens ”förmögenhet” och personliga angelägenheter.
– se: Lag om intressebevakningsfullmakt (2007/648).


Men dagarna har inte bara bestått av studier och arbete, jag har nog försökt koppla av också – särskilt från studierna!

I förrgår besökte vi bl.a. farmor som bor ute på landet i Purmo, eller för att vara mer precis Överpurmo och däri liggande byn ”Kasackbacka”.

purmo-kasackbacka

En rofylld utsikt utöver åkrarna i Kasackbacka, Purmo. Lantidyllen är kanske som vackrast på sommaren?

Så härligt att ibland få lämna stadslivet och dess bekymmer och krav, för en stund, och kunna andas frisk och ren lantluft. Dessutom är det också otroligt vackert i sin ”enkelhet” och samtidigt fridfullt – en mini-retreat i sig. Rekommenderas!

Sebastian