Jakobs dagar 2015

Jakobs dagar är det årligen återkommande evenemanget som går av stapeln i Jakobstad varje sommar i slutet av juli månad i Jakobstad (Jeppis), och det är också då staden verkligen blommar ut. För enligt vissa uppskattningar så ökar invånartalet i Jakobstad med mellan 50 och 100% under dessa dagar.

I år så pågick dagarna under perioden 19-26 juli och trots att de pågår under en hel veckas tid, från söndag till söndag, så erbjuds det under de här dagarna en mycket stor palett av program som man kan välja av. Här kommer nu ett axplock av vad jag besökte under dagarna.

På onsdag kväll ordnades en intressant paneldiskussion i Campus Allegro om temat ”Livet i Jeppis” där de olika panelisterna representerade olika åldersgrupper med olika livssituationer, men med den gemensamma nämnaren att alla hade en stark koppling till Jeppis. En av panelmedlemmarna var Lars Sund som skrivit romanen ”Natten är ännu ung” på 80-talet om hur det då var att vara ung i Jeppis och att då växa upp. Den boken blev också uppsatt i form av en musikal som visades under våren här i Jakobstad. Undertecknad måste dock medge att han inte har läst ut boken ännu, men det är på gång…

Debatten var faktiskt riktigt intressant och bortåt 80 personer hade hittat dit för att lyssna och delta i debatten. Ett tema som diskuterades ganska utförligt var huruvida de som växer upp i Jakobstad har för avsikt att a) stanna kvar i Jeppis, b) tillfälligt lämna Jeppis för studier (etc) eller c) lämna Jeppis permanent för någon annan ort. För många menar att Jeppis kan ha en miljö som verkar ”kvävande” när det gäller personlig utveckling, och att man inte kan ”förverkliga” sig själv och sticka ut, utan man är tvungen att hålla sig inom givna ramar. Men med det sagt, så läste en person i publiken upp en ”kärleksförklaring” till Jakobstad i form av dikt, varav jag lade på minne åtminstone en vers som gick ungefär så här: ”Två skalder har du givit oss, Runeberg och Smoukahontas”. Vilket ju faktiskt är helt sant 😉

Min åsikt i frågan är nog att det är förnuftigt att för en tid lämna Jeppis och se någonting annat ett tag, före man ev. återvänder till Jeppis. Min egen inställning till att någon gång återflytta till Jeppis är just nu ambivalent, men jag kan nog eventuellt tänka mig att återvända i något senare skede beroende på livssituation. Samtidigt är det nog litet väl tidigt att börja fundera alltför mycket på den saken känner jag.

Även en person från Kokkola hade förirrat sig till den här paneldiskussion, och han försökte sig på att vara rolig på jakobstadsbornas bekostnad. För det är nämligen så att det finns något av en grannfejd mellan städerna Jakobstad och Karleby, en fejd som lär ha pågått enda sedan Jakobstad blev grundad 1652. Bakgrunden till den här fejden bottnar i att Karleby motsatte sig att Jakobstad överhuvudtaget skulle få grundas, Karleby blev nämligen grundat före Jakobstad, år 1620. Men över till killens skämt. För hans kommentar var att det är tur att jakobstadsborna i relativt högutsträckning, trots allt, väljer att flytta tillbaka till Jakobstad och inte till Karleby. För om flyttströmmen skulle gå till Karleby så skulle det ha en negativ inverkan på IQ-medeltalet i Karleby… Ingen skrattade åt det skämtet. Och jag kan nog instämma i vad en annan man i publiken replikerade ”Fel publik!” åt den pinsamma tystnaden som uppstod, för i Karleby hade nog skämtet gått hem…

20150722_172027927_iOS

Panelen bestod av Mia Anderssén-Löf (studentpräst), Marco Luponero (skådespelare), Maria Wingren (musikalartist), Lars Sund (författare) och Bo-Göran Åstrand (kyrkoherde).

20150722_174952373_iOS

Publiken fick också delta i panelens samtal vilket gav en trevlig växelverkan. Jag bedömer att närmare 80 personer deltog i tillfället.

På fredag så ordnades en intressant båtmässa av SSJ (Segelsällskapet i Jakobstad) vid Pavis. Och som det säkert framgått av det tidigare inlägget så har ett jag och min bror drabbats av ett nyvaknat båtintresse. I hamnen så fanns det en del intressanta båtar att bekanta sig med, såväl segelbåtar som motorbåtar. Ett av de mera intressanta utställningsobjekten var Jakobstads Sjöräddningssällskaps ena räddningsbåt Otto Malm som nyligen genomgått en renovering. Båten i fråga är en ribbåt på hela 13 ton och hon går att framföra i hastigheter upp till 35 knop, samt att den klarar av en våghöjd som uppgår till 3 meter (!).

20150724_124813707_iOS

Instrumenteringen i räddningsbåten. All elektronik blev utbytt i båten i samband med att den renoverades.

20150724_124756690_iOS

Vissa av instrumenten finns i dubbeluppsättning.

 

20150724_130702017_iOS

Här passerar Otto Malm hamnen i Jakobstad.

På lördag kväll var det sen dags för crescendot då bandet ”KAJ” uppträdde på Skolparksscenen. I början av juli så släppte de också en ny sommarplåga med namnet ”Pa To Ta Na Kaku?”, vilket är österbottnisk dialekt för ”Brukar du äta kaka?”. Låten har till dagsdato haft över 220 000 visningar på Youtube, vilket gör att nästan alla finlandssvenskar har sett & hört musikvideon (statiskt alltså…).

20150725_152850524_iOS

Innan KAJ skulle spela på lördag kvällen var jag med en kompis på stan för ta del av kulturutbudet och att träffa bekanta personer på stan. För det som kännetecknar Jakobs dagar är just att människor med koppling till staden sammanstrålar under dessa dagar till Jeppis.

20150725_185112611_iOS

När klockan närmade sig nio på kvällen, så hade folkmängden runt scenen nästan vuxit exponentiellt sedan vi besökte området vid klockan sex tiden.

20150725_183133275_iOS

Testade att ta en panorama bild av folksamlingen som hade samlats till KAJ konserten. Enligt uppgift från lokaltidningen ÖT så närvarade över 10 000 människor i år vid KAJ:s konsert.

Generellt så tycker jag att Jakobs dagar i år var helt ok. En sak som jag dock lade märke till var att det kanske var litet mindre människor som bevistade Jakobs dagar och att det program som ordnades i år inte var lika påkostat som i fjol. Jag antar att en delförklaring till saken ligger i att staden just nu ligger litet i koma efter att man grävt upp stora delar av torget, och att staden därför inte är lika välkomnande som tidigare just nu. Men jag antar att situationen kommer att ha ändrat redan till nästa år då stadens centrum, om allt går planenligt, kommer att se mycket annorlunda ut med ett helt nytt kvarter. Vilket högst troligen bidrar till att man då satsar litet mera krut på Jakobs dagar 2016. Hoppas jag!

Sebastian

Arla morgonstund

Det tar i någon mån emot att stiga upp kl. 05.50 för att skjutsa en familjemedlem till tåget i Bennäs, särskilt nu när det inte är lika ljust på morgnarna längre. Men samtidigt är den tidiga och arla morgonstunden vacker ute på landsbygden som i Bennäs, och kompenserar så vis olägenheten att stiga upp tidigt.

2014-08-25 06.27.57

Arla morgonstund vid Bennäs tågstation, disigt men vackert. Alltid härligt att höra det sjungande ljudet från syllarna/skenorna när tåget närmar sig…

Eller som en äldre dam från Helsingfors konstaterade när hon steg av tåget i Bennäs och tittade ute över landskapen, och utropade på tydlig nyländska ”Herregud vad det är fiint här!” och jag råkade överhöra hennes beröm. 😉

Jag kom dessutom att relatera till en bok, Idioten, av Fjodor Dostojevskij som jag läser som bäst. Boken inleds med ”vid niotiden på morgonen, kom tåget från Warszawa med full fart ångande in mot Petersburg. Det var så disigt att dagsljuset hade svårt att tränga igenom luften. Alla var som vanligt mycket trötta och man hade svårt att hålla ögonen öppna, alla huttrade och småfrös och alla ansikten hade samma gulbleka färg som dimman.” Vilket relativt bra sammanfattar stämningen vid Bennäs tågstation denna morgon.

Även om inte tågen längre ångar in på stationen här, så har vi åtminstone fortfarande samma spårbredd här i Finland som i Ryssland, vilket är en kvarleva från Tsar-Ryssland. Visste du föresten att spåren här därför är avsevärt bredare än i t.ex. övriga Norden och på kontinenten (Frankrike/Tyskland)? Där är spårvidden endast 143cm medan den i Finland är hela 152cm bred. Det är förklaringen till dels att finska tåg inte kan köra över till Sverige, medan de utan problem kan köra över till Ryssland och St. Petersburg från Helsingfors. Det är också förklaringen till att vagnarna här är upplevs något bredare, liksom mittgången i tåget. Vilket jag blev varse om när jag åkte ICE 3 mellan Tyskland och Frankrike för något år sedan.

ICE-3-tag

Ett ICE 3 tåg i Tyskland, opererat av Deutsche Bahn. Tittar du riktigt noga så ser spåren faktiskt smalare ut än i Finland…

Utöver tåg, som för övrigt är riktigt intressant och vi har ännu kvar vår modelltågs bana från Roco, så uppmärksammade jag igår att antalet besökare på min blogg (d.v.s. denna sida) ökade något otroligt igår (24.08.2014). Jag brukar ha mellan 30-50 unika besökare per dag, vilket jag tycker är en relativt trevlig siffra eftersom det visar att någon finner intresse i vad jag skriver. Men som sagt, igår ökade besöksmängden till närmare 200 unika besökare. Något konfunderad började jag söka efter en förklaring, varpå det visade sig att de flesta av dessa besökare kom från Facebook. Efter en del klurande och ansträngande av de gråcellerna, så fann jag att det var från gruppen ”Jeppis” som någon hade länkat till min blogg! För besöken var riktade till mitt inlägg om Torghuset i Jakobstad som jag skrev om i juli i år, var jag diskuterade litet smått om juridiska frågorna kring saken.

statistik-bloggen

Besökarantalet på min blogg ökade kraftigt när Torghuset diskuterades i Facebook-gruppen Jeppis.

laser-text

Svårt att veta och bedöma folks reaktioner av ens texter. Kanske folk reagerar som mannen ovan när de läser min blogg?

Idag, verkar dock antalet besökare igen att ha planat ut. Nyhetens behag har lagt sig hos folk, även om jag fick beröm för den korta texten. Skönt tillika, eftersom jag skulle bli nervös och få skrivkramp med en så stor publik konstant. Samtidigt visar det dock på hur mycket känslor Torghusets öde i Jakobstad rör upp bland befolkningen, och inte utan orsak heller – eftersom staden annars riskerar att föra en tynande tillvaro länge fram över.

Nu blir det en dag full med andra aktiviteter, ända till den särla kvällsstunden för mig.

Sebastian