Veckoslutet i Helsingfors

Tänk hur tiden går ibland? Jag tycker det var alldeles nyligen som jag skrev ett inlägg om att jag hade tillbringat en helg i Helsingfors, men det var ju nästan för 1 månaden sedan. Nu är det så återigen dags för ett sådant inlägg. För gissa var jag tillbringade detta veckoslut? Jo, även denna gång i Helsingfors.

Vad är det då som drar mig till just Helsingfors? En kompis undrade om jag hade gått och skaffat en flickvän (som skulle vara bosatt i just H:fors), men så är alltså inte fallet 😉
Utan saken är den att det var dags för en ny modul i Magma Akademin, denna gång modul nummer 3 av 4. Temat för den här modulen var ekonomi och ekonomisk politik, vilket nog hör till mina favoritområden.

Således var det dags att igen sätta sig på tåget mot Helsingfors, denna gång utan några incidenter, förra gången var ju Pendolino tåget ”finito” men så var fallet inte denna gång. Framme i Helsingfors så fick jag återigen bege mig ut mot stadsdelen Hagnäs som ligger strax norr om Helsingfors City. För ute i Hagnäs så skulle vi besöka Kommunförbundet som fungerar som intressebevakare för Finlands kommuner i olika sammanhang. Motsvarande organisation i Sverige torde heta SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Vid Kommunförbundet fick vi höra på en föreläsning om vilka saker som just nu och i nära framtid utgör kommunernas största utmaningar och möjligheter. En intressant siffra som nämndes i sammanhanget var att varje kommun svarar för över 390 olika uppgifter, detta gäller likväl för den minsta kommunen Sottunga (på Åland) med 101 invånare som för Helsingfors stad med över 600 000 invånare. En kommun kan alltså ha flera uppgifter än vad den har invånare… Dessutom ökar hela tiden antalet uppgifter som en kommun ska ombesörja, allt från socialomsorg och primärvård till parkförvaltning och planläggning.

Fredagen fortsatte sedan med ett diskussionsseminarium mellan två professorer: Tom Berglund från Hanken (Svenska Handelshögskolan) och Heikki Hiilamo från Helsingfors universitet. Från Akademins sida hade man låtit förstå att de här två debatörerna hade relativt olika utgångspunkter, vilket nog också visade sig stämma. Hiilamo menade att välfärdsstaten bör finnas som ”en dyna” som finns tillgänglig i det fall att individen ex. blir sjuk eller arbetslös och som tar emot och dämpar konsekvenserna. Berglund istället vitsordade mera privatisering och att den offentliga sektorn bör bantas i möjligaste mån. Själv står jag väl någonstans i mitten mellan dessa två åsikter – nu kan någon säkert kritisera mig för att jag inte direkt tar ställning, men det är knepiga frågor.

Fredagen avslutades sedan med en middag vid Café Esplanad vilket blivit tradition inom Akademin. Men utöver mat så bjöds vi också på ett intressant föredrag av Arne Wessberg. Wessberg har onekligen en imponerande lång meritlista, för han har fungerat bl.a. som Vd för YLE (Yleisradio/Rundradion) och varit styrelsemedlem av Nokia Abp (mobiltillverkaren som Microsoft köpte upp) för att nämna några av hans uppdrag. Hans föredrag behandlade bland annat teman som förändring och ledarskap. När det gällde ledarskap så menade han att det mera handlar om ”att ge kontroll, istället för att ta kontroll” om man vill uppnå önskvärda resultat i dagens samhälle som förutsätter ett visst mått av kreativitet, och jag tror att det ligger en hel del i den tanken faktiskt.

20150313_173842530_iOS

Arne Wessberg talar om ledarskap och kreativitet inom näringslivet, samt varför timing i allt är så viktigt. För det är nämligen lika fel att vara för tidigt ute som det är att vara försent ute.

cafe-esplanad-cheesecake

Café Esplanad i Helsingfors är stället där vi brukar äta middag på träffarna. Ställets paradnummer är onekligen deras superba cheesecake!

Dagen därpå, alltså lördagen så åtgick förmiddagen till två mycket intressanta och namnkunniga personer i finsk ekonomi. För först ut var Sixten Korkman som är professor i nationalekonomi vid Aalto-universitet, och som allmänt anses vara en av de största tänkarna och debattörerna när de gäller Finlands ekonomi. Han har också gett ut en bok med titeln ”Talous ja utopia” (på svenska: ”Ekonomi och utopi”), som blivit lite av en bästsäljare och modern klassiker bland samhällsintresserade här i Finland (t.o.m. min pappa råkar äga ett exemplar av ifrågavarande bok).

20150314_081043147_iOS

Korkman föreläser för oss deltagare i Akademin. Utöver att han definitivt innehar ett stort substans kunnande så är han även en bra och intressant föreläsare som tar sig tid att svara på frågor.

Nummer två i ordningen av föreläsare på lördagen var Erkki Liikanen, som för närvarande är chefsdirektör för Finlands bank. Han var visserligen nummer två i ordningen, men när det gäller hans inflytande över finsk ekonomi så är nog inte placeringen mellan honom och Korkman given, utan det får bli en delad första plats där, tycker jag. För Liikanen har inte bara fungerat som direktör för Finlands bank, han har även erfarenhet av att ha fungerat som Finlands finansminister och han var dessutom Finlands första kommissionär i EU-kommissionen när Finland anslöt sig till EU 1995. För att toppa alla dessa tidigare uppdrag, så sitter han även i styrelsen för IMF (Internationella valutafonden).

Liikanen berättade dels om Finlands banks uppgifter, dels om det ekonomiska läget i Finland och Europa. Men framförallt tog han sig tid till att svara på våra frågor, för han baserade stora delar av sitt anförande på att vi skulle ställa frågor till honom. Dessa frågor fungerande sedan som diskussionsunderlag under föredraget. En presentationsstil som kan rekommenderas varmt. Många av våra frågor kretsade av förklarliga skäl kring den dåliga ekonomiska situationen i EU men kanske särskilt i Finland. Men både Korkman och Liikanen verkade ändå vara hoppfulla inför framtiden – med ett budskap om det snart nog torde börja vända för både Finlands och EU:s del när det gäller ekonomin. Vidare menade båda att vi i Finland har en förmåga av ”svartmåla” vår egen (ekonomiska) situation och att vi dessutom är skickliga på att glömma bort det faktum att vi relativt sett, har det ganska bra ställt ekonomiskt. Men visst, nog skulle det ändå vara välkommet med ett (rejält) ekonomiskt uppsving.

20150314_2

Erkki Liikanen svarar på våra frågor. Bild källa: Magma Akademins Twitter.

Lördagen avslutades med en redovisningen av en gruppuppgift som vi hade färdigställt inför denna träff. Syftet med uppgiften var att träna argumentationsförmågan samt kunna argumentera för någonting ”som man inte själv nödvändigtvis tror på till 100%”. Tanken med övningen var således att man skulle tränas i att kunna finna rationella och trovärdiga argument för den ståndpunkt man tilldelats, och att kunna presentera dessa på ett trovärdigt sätt. Hmm. Det här är också en egenskap som är otroligt viktigt i rollen som jurist, för där är man oftast tvungen att driva huvudmannens intresse i möjligaste mån. Dessutom är det också viktigt att kunna hålla huvudet kallt, och i någon mån kunna förutse vilka punkter som ”motståndaren” ser som svaga i ens egen argumentation och i möjligaste mån kunna förekomma ”motståndaren” på dessa punkter. Vi bedömde sedan de andra gruppernas presentationer och intressant nog så blev de oftast relativt jämnt mellan de olika grupperna, men kanske det beror på att många är skickliga i argumentation och retorik?

Efter dessa programpunkter så var det sen dags för mig att söka mig tillbaka hem till Vasa med tåg. Samtidigt som den helg också varit väldigt intensiv med mycket program, så kändes det faktiskt litet vemodigt att helgen redan var över. För nu återstår bara en modul innan kursen formellt är över… Men samtidigt antar jag att det är tecken på att verkligen och genuint trivs med det vi gör och får lära oss inom Akademin!

Sebastian

Det nya året började med fart!

Jag har haft en ganska händelserik helg bakom mig (nåja, söndag återstår ännu), och dessutom har jag hunnit flänga runt litet i Norden också.

Det började med en resa till Stockholm på torsdags morgonen kl. 6:00, vilken jag företog med NextJets direktflyg från Jakobstad-Karleby flygplats. Jag måste ge beröm till flygbolaget NextJet, för även om de flyger med relativ gamla flygplan, Saab 2000, så fungerar servicen ombord jättebra. För i priset på denna tidiga morgonflight ingick både en fralla och en liten söt konfektbit ackompanjerat med kaffe och juice. På SAS flygningar ingår som jämförelse bara en kopp te eller kaffe. Nu var det dock inte flygresan jag skulle recensera, men jag kan inte låta bli att berömma ett företag när ”palvelu pelaa”.

20150108_033615392_iOS

NextJet:s Saab 2000 på plattan vid Jakobstad-Karleby flygplats i väntan på avgång.

I Stockholm så skulle jag skriva en tentamen på Handelshögskolan, denna gång inom ämnet marknadsföring. Tentan skulle börja först kl. 14, så jag var i god tid på plats i Stockholm då flyget landade på Arlanda kl. 7 (lokaltid) efter att ha gjort en mellanlandning i Björneborg. Tiden där emellan fördrev jag på stadsbiblioteket (ett besök där rekommenderas för den storslagna arkitekturens skull) samt med att fika (litet) väl länge på ett café i City.

Efter att tentan var skriven så väntade flyget direkt till Helsingfors från Arlanda. Denna gång dock med SAS – alltså jag har inget emot SAS, men i jämförelse med NextJet så ligger de litet i lä… Problemet var dock att jag är en obotlig tidsoptimist så jag trodde att 1,5 timme före utsatt avgångstid, som var kl. 18, skulle räcka för att ta sig från Stockholm Cit till gaten på Arlanda. Tiden räckte också. Men det var på håret – för när jag kom till gaten skulle boardingen inledas, ett senare Arlanda Express tåg, hade obönhörligen betytt att jag blivit kvar i Stockholm… Så ett tips i all enkelhet: åk ut till flygplatsen i god tid 🙂

Nu undrar kanske någon läsare varför jag inte flög hem till Jakobstad, alternativt till min egentliga studiestad Vasa? Orsaken var den att jag har haft turen att bli antagen till den finlandssvenska tankesmedjan Magmas Akademi som pågår nu under våren. Vad innebär då det? Jo, konkret innebär det att det blir ett par Helsingfors resor under vårterminen till H:fors var Akademin också hålls.

Men nu har du ju gett oss A, så måste du också ge oss B – i det här fallet: vad är Magma Akademin för något? Akademin som nu går för andra året, heter egentligen Akademin II, och syftet med den här utbildningen/akademin är att skola framtida opinionsbildare/samhällspåverkare i Finland. Vill du läsa mera i detalj om Akademin så har de en webbsida här.

Vilka är det då som går den här utbildningen? Det är en heterogen samling av olika bakgrunder, gemensamt är att vi är 20-25 år gamla och har ett stort samhällsintresse. Men när det kommer till utbildning så går de olika deltagarna olika former av universitets- och yrkeshögskoleutbildningar, bl.a. har vi ekonom-, jurist-, journalist- och statsvetarstuderande på utbildningen. I Akademin är vi i år 20 personer varav hälften är svenskspråkiga och andra halvan finskspråkiga, och de har även satsat på en viss geografisk spridning på deltagarna, vilket jag tycker är bra. Nu får man på ett naturligt sätt umgås och träffa andra intressanta personer i samma ålder som en själv från ”hela” Finland och över båda språken.

Akademin är uppdelad i flera moduler, totalt fyra stycken moduler och utöver dessa moduler så tillkommer också en resa till Bryssel. Den första modulen som jag gick nu i helgen, från fredag förmiddag till lördag eftermiddag, var inriktad på opinionsbildning. Nästa modul är om ungefär en månad och den är i sin tur inriktad på partipolitik, och i samma anda fortsätter så utbildningen under vårterminen. Gemensamt för dessa moduler är att de alla hålls i Helsingfors, så det blir en litet resande (vilket är ju kul i lagom doser). Utöver själva utbildningsprogrammet så fokuserar också dessa tillfällen på att man skall nätverka och lära känna andra intressanta personer, d.v.s. i formen av mera fri samvaro över en middag och liknande.

Jag kan nämna ett litet axplock från programmet från helgens modul så ingick där bl.a. ett besök av Jörn Donner, som nog inte behöver någon närmare presentation, och han pratade om dels opinionsbildning och politiken i Finland generellt. En annan gäst var Johanna Korhonen som är känd finsk journalist, och hon pratade i sin tur om populism – vilket var ett mycket intressant tema (nu förstår jag bättre vilka mekanismer som finns där bakom). En annan mycket namnkunnig gäst var Katrine Marçal som är ledarskribent på Aftonbladet och hon undervisade oss i hur man skriver ”opinionsbildande texter”. Vi hade fått en förhandsuppgift att skriva en dylik text, och jag hade valt rubriken ”Finland – tvåspråkigt ännu 2020?”. I min text som du kan läsa här, så diskuterade jag om Finland ev. kunde ta modell av Belgien för att behålla en tvåspråkig status.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att helgen var intensiv, men samtidigt otroligt givande. Dels att få resa litet, men också i det att man har fått lyssna till och träffa andra intressanta personer från olika delar av Finland. Så mot bakgrund av det var det skönt att sätta sig på tåget tillbaka till Vasa, var vardagen med studier och liknande väntar.

Sebastian