Jag, som teknik intresserad har ofta fått höra att det inte finns några sämre investeringar än teknik produkter (inkl. mobiltelefoner, datorer, komponenter mm.). Detta då dessa minskar i värde väldigt snabbt. Jag har dock funnit att det finns i alla fall en typ av produkt som förlorar ännu mera i värde än teknik.
Vad är det då?
Jo, Finlands lag I och II böckerna.
Låt mig presentera beräkningar enligt följande:
I dagsläget har jag en iPhone 4, den köpte jag ny i oktober 2010 (dvs. två år sedan) för 600€. Idag begagnar den ett värde på ex. Huuto.net om 250€ (uppskattning av 10 sålda iPhone 4 objekt på Huuto.net den senaste månaden).
Värdeminskningen för en två år gammal iPhone 4 är då:
600€ – 250€ = 350€
Relativt i procent uttryckt är värdeminskningen:
350€ / 600€ = ~ 58%
Nypriset på en (totalt två på svenska eller tre på finska) lagbok är 220€. Med studentrabatt på 45% är priset 121€. Jag väljer att räkna på basis av nypriset med studentrabatt. Jag köpte för ett par veckor sedan Finlands lag I & II, årgång 2010 på Huuto.net. Böckerna är då alltså knappt två år gamla. Skick nära, ny skick. Gissa vad priset var. 2,50€ per styck. Lagböckerna låg ute på Huuto.net i två veckors tid, så man kan anta att marknaden hade haft möjlighet att styra priset. Jag placerade budet när det återstod 1 vecka, och när auktionen gick ut hade ingen annan bjudit. Man kan därför dra slutsatsen att efterfrågan på lite gamla lagböcker är hyfsat minimalt.
Jag gör då samma beräkning av värdeminskningen som min iPhone 4.
Värdeminskningen för en knappt två år gammal lagbok är då:
121€ – 2,50€ = 118,50€
Relativt i procent uttryckt är värdeminskningen:
118,50€ / 121€ = ~ 98%
Summa summarum
Värdeminskning iPhone 4 (ålder 2 år) = 58%
Värdeminskning lagbok (ålder 2 år) = 98%
Slutsats
Att köpa juridisk litteratur i form av lagböcker i Finland, är strikt ekonomiskt en mycket dålig investering, om man endast ser till köpeobjektet. Det är då bättre att köpa teknik för värdeminskningen där är 40 procent enheter lägre än för juridisk litteratur.
I detta resonemang har jag dock uteslutit faktorer som att lagboken är en nödvändighet i alla fall studier. Detta då man behöver den i fysiskt format vid tenter.
I dagligt arbete kan man nog ganska långt ersätta lagboken med elektroniska lagkällor som Edilex.fi och Suomenlaki.com (kommersiella tjänster), alternativt gratis tjänsten Finlex.fi. I dessa tjänster vinner man även det, att man får tillgång till omfattande sökfunktioner och lagtexten är uppdaterad. Om man har för vana att läsa långa stycken ur lagboken, kan även då vara befogat med en fysisk lagbok då den enligt min uppfattning mindre tröttande att läsa för ögonen.
Som kuriosa kan man till sist räkna på vinsten man kunde ha gjort med samma pengar som man placerade i två lagböcker, genom alternativa placeringar.
En medel bra fond, med fyra av fem stjärnor av rating bolaget Moorningstar har en årlig avkastning om 7-8% (beroende på konjunktur och inriktning, mm. samt avdragna förvaltningsavgifter).
Om man då hade placerat 242€ (vad två lagböcker med studierabatt kostar) i en fond med avkastning om 7,5% i oktober 2010, utan beaktande av kapitalskatten.
Hade den idag haft ett värde om
242 * 1,075^2 = ~ 278€
Värde ökning i euro:
278€ – 242€ = 36€
I procent:
278 / 242 = ~ 15%
Som skall jämföras med en värdeminskning för lagboken om -98% mot en placering på +15%. Slutsatsen är då att man borde placera lika mycket pengar i en fond som varje gång som man köper lagböcker för. För att ens väga upp litet av den ekonomiska förlust man gör då man köper lagböcker. Detta oaktat av den kommande vinst man förhoppningsvis gör då man genom studier, börjar jobba som jurist. Dagens lilla matematik lektion i ekonomisk matte är därmed avslutad 🙂
/ Sebastian Åstrand