Arla morgonstund

Det tar i någon mån emot att stiga upp kl. 05.50 för att skjutsa en familjemedlem till tåget i Bennäs, särskilt nu när det inte är lika ljust på morgnarna längre. Men samtidigt är den tidiga och arla morgonstunden vacker ute på landsbygden som i Bennäs, och kompenserar så vis olägenheten att stiga upp tidigt.

Arla morgonstund vid Bennäs tågstation, disigt men vackert. Alltid härligt att höra det sjungande ljudet från syllarna/skenorna när tåget närmar sig…

Eller som en äldre dam från Helsingfors konstaterade när hon steg av tåget i Bennäs och tittade ute över landskapen, och utropade på tydlig nyländska ”Herregud vad det är fiint här!” och jag råkade överhöra hennes beröm. 😉

Jag kom dessutom att relatera till en bok, Idioten, av Fjodor Dostojevskij som jag läser som bäst. Boken inleds med ”vid niotiden på morgonen, kom tåget från Warszawa med full fart ångande in mot Petersburg. Det var så disigt att dagsljuset hade svårt att tränga igenom luften. Alla var som vanligt mycket trötta och man hade svårt att hålla ögonen öppna, alla huttrade och småfrös och alla ansikten hade samma gulbleka färg som dimman.” Vilket relativt bra sammanfattar stämningen vid Bennäs tågstation denna morgon.

Även om inte tågen längre ångar in på stationen här, så har vi åtminstone fortfarande samma spårbredd här i Finland som i Ryssland, vilket är en kvarleva från Tsar-Ryssland. Visste du föresten att spåren här därför är avsevärt bredare än i t.ex. övriga Norden och på kontinenten (Frankrike/Tyskland)? Där är spårvidden endast 143cm medan den i Finland är hela 152cm bred. Det är förklaringen till dels att finska tåg inte kan köra över till Sverige, medan de utan problem kan köra över till Ryssland och St. Petersburg från Helsingfors. Det är också förklaringen till att vagnarna här är upplevs något bredare, liksom mittgången i tåget. Vilket jag blev varse om när jag åkte ICE 3 mellan Tyskland och Frankrike för något år sedan.

Ett ICE 3 tåg i Tyskland, opererat av Deutsche Bahn. Tittar du riktigt noga så ser spåren faktiskt smalare ut än i Finland…

Utöver tåg, som för övrigt är riktigt intressant och vi har ännu kvar vår modelltågs bana från Roco, så uppmärksammade jag igår att antalet besökare på min blogg (d.v.s. denna sida) ökade något otroligt igår (24.08.2014). Jag brukar ha mellan 30-50 unika besökare per dag, vilket jag tycker är en relativt trevlig siffra eftersom det visar att någon finner intresse i vad jag skriver. Men som sagt, igår ökade besöksmängden till närmare 200 unika besökare. Något konfunderad började jag söka efter en förklaring, varpå det visade sig att de flesta av dessa besökare kom från Facebook. Efter en del klurande och ansträngande av de gråcellerna, så fann jag att det var från gruppen ”Jeppis” som någon hade länkat till min blogg! För besöken var riktade till mitt inlägg om Torghuset i Jakobstad som jag skrev om i juli i år, var jag diskuterade litet smått om juridiska frågorna kring saken.

Besökarantalet på min blogg ökade kraftigt när Torghuset diskuterades i Facebook-gruppen Jeppis.

Svårt att veta och bedöma folks reaktioner av ens texter. Kanske folk reagerar som mannen ovan när de läser min blogg?

Idag, verkar dock antalet besökare igen att ha planat ut. Nyhetens behag har lagt sig hos folk, även om jag fick beröm för den korta texten. Skönt tillika, eftersom jag skulle bli nervös och få skrivkramp med en så stor publik konstant. Samtidigt visar det dock på hur mycket känslor Torghusets öde i Jakobstad rör upp bland befolkningen, och inte utan orsak heller – eftersom staden annars riskerar att föra en tynande tillvaro länge fram över.

Nu blir det en dag full med andra aktiviteter, ända till den särla kvällsstunden för mig.

Sebastian