En sak som jag har noterat när jag varit och handlat matvaror i den lokala butiken är att det skett en mycket stor tillväxt på kexhyllorna vad det gäller nya produkter. Särskilt har det tillkommit många nya kex som är baserade på olika godissorter såsom Daim, Tupla och Fazers Dumle. Har du också råkat notera samma sak?
Jag började fundera på saken när jag igår besökte Prisma i Jakobstad och jag kunde inte heller där undgå att samma tillväxt skett där likväl. Produkterna som säljs är ju närmast att likna vid ”godiskex” eller kex med (mycket) godis i. Nå, vad beror det på då? Är det bara så att godistillverkarna vill hitta nya marknadsområden, och därför har breddat sitt sortiment till att omfatta också kex?
Möjligtvis är så också fallet, men själv tror jag det har mera med beskattningen att göra än med att plocka fler marknadsandelar. För om man följt med i medierna den senaste tiden så har man märkt att den s.k. sötsaksskatten (på finska ”makeisvero”) höjts flera gånger på relativt kort tid.
Bild från kexhyllan på Prisma i Jakobstad. Vid första anblick skulle man ju kunna tro att bilden är tagen från godisavdelningen… Men orsaken till att man just nu finner många godissorter på kexavdelningen är att de som ”kex” inte beskattas som godis. (Notera texten ”New” på en av förpackningarna.)
Men vad har då godisskatten med kex att göra? Jo, för som läget är just nu så omfattar nämligen sötsaksskatten inte kex. Men sötsaksskatten omfattar nog t.ex. rena godisprodukter och glassar samt några andra namngivna (mycket) sockerrika produkter som läsk. Så rent konkret, om du säljer ditt godis i formen av kex så behöver du inte betala godisskatt på produkten som tillverkare. Det här betyder också att din produkt blir billigare att sälja som kex än som godis, och ett lägre pris lockar vanligen också till sig flera köpare.
Finurligt inte sant? Om du gör cookies som innehåller t.ex. choklad eller någon annan godissort så behöver du inte betala sötsaksskatt när den säljs på kexavdelningen. Men om du istället förpackar din choklad som en chokladplatta (rikssvenska: chokladkaka), och säljer den på godisavdelningen är du tvungen att betala extra skatt.
Hur stor är då sötsaksskatten? För det första är sötsaksskatten en punktskatt som tas ut på vissa namngivna varor, så är också fallet med t.ex. tobak och choklad. Skatten tas dessutom ut av producenten/säljaren och inte direkt av konsumenten, därav blir också sötsaksskatten ”osynlig” för den vanliga konsumenten. För den sötsaksskatt du betalar när du köper t.ex. godis i butiken, redovisas inte separat på kvittot som du får (vilket ju är fallet med momsen), utan sötsaksskatten är redan debiterad i ett tidigare led.
Men för att svara på frågan, så är man tvungen att gå till lagen bakom skatten i fråga. Lagen i fråga heter ”Lag om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker” och har nummer 1127/2010 och finns här på Finlex. Lagen har emellertid blivit ändrad i två repriser, både år 2012 (ändringar här på Finlex) och år 2014 (ändringar här på Finlex). Genom dessa ändringar får jag då fram att just nu ligger skattesatsen på t.ex. godis på 0,95€ per kilogram (kg) godis. Vilket konkret betyder att om du säljer chokladen i formen av cookies i ett paket som innehåller 500g cookies, så sparar du 0,95€*0,5kg = 0,48€ per ½ kilo sålt godis (förlåt! jag menade naturligtvis kex…).
Den skarpsinnig ställer sig då naturligtvis frågan: men om jag skall tillverka cookies som innehåller just godis eller choklad, behöver jag inte då betala skatt på dessa råvaror när jag köper in dem? Svaret på den frågan är sannolikt nej, eftersom det är fråga om just en råvara – som också behövs i processen, för dessa omfattas inte av lagen i fråga. Vill man så kan man ju kanske kalla det för ett kryphål i lagen (finska porsaanreikä), varigenom man kan kringgå sötsaksskatten relativt enkelt, men på ett helt lagligt sätt. För beskattningen används för övrigt också som ett medel för att ibland styra konsumenternas val, som i det här fallet bort från onyttiga produkter då de säljs till ett högre pris.
Nåja, det här är ju spekulationer från min sida – men jag antar att bakgrunden till det ökade antalet s.k. godiskex produkterna kan stå att finnas i just beskattningen. Sen om man vill moralisera kring saken så är det ju ett eget kapitel, för det man marknadsför som kexgodis är kanske ännu ohälsosammare än vad rent godis är? Vill man få till stånd än ändring så måste lagen ändras, så att den också omfattar kex och kanske också några andra produkter, för att motverka nya ”kreativa” upplägg.
Men medan jag står och tittar på de dignande kexhyllorna hyllorna så piper min iPhone (som jag nu fått tillbaka från servicen) till i min fika. Men istället för att genast fiska fram min ”ifååne” ur fickan så hade jag inte särskilt bråttom med det den här gången, för den har nästan pipit konstant under de senaste två dagarna. Anledningen till detta då? Jo, jag har kvällstidningen Aftonbladets app installerad på min iPhone och ibland skickar de ut s.k. ”nyhetsflashar” som push notifieringar vilket föranleder ett pip varje gång.
Det har varit ett ”evigt” pipande ur min iPhone de senaste dygnen… När Aftonbladet just nu skickar ut nyhetsflashar om, i huvudsak, den eventuella ubåten i Stockholms skärgård.
Men just nu har det kommit nyhetsflashar nästan konstant, för det är den där ubåtsincidenten i Stockholmsskärgård som utlöst nästan ett lavinartat nyhetsflöde i rikssvenskmedia de senaste dagarna.
Månne de inte skall börja hitta den eventuella inkräktaren i sina vatten? För det här börjar bli en aning nervöst för mig med ett evigt pipande… Eller som min bror något håglöst konstaterade: kommer han att ha något Sverige att resa tillbaka till om några veckor? För det här vapenskramlet verkar inte särskilt lovande…
Sebastian
Johan
Rackarns intressant iakttagelse det där du har gjort! Jag tippar också på att det måste vara beskattningen som fått tillverkarna att ta fram dessa produkter: det är ju så det skall fungera i en marknadsekonomi…
Sebastian Åstrand
Tack! Jo, jag antar också att det är ett sätt varigenom marknadskrafterna anpassar sina produkter efter rådande beskattning för att kunna sälja så mycket som möjligt 🙂
/ Sebastian
Karro
Intressant inlägg Sebastian! Det där har faktiskt jag också lagt märke till! Diskuterade exakt detta ämne med min pojkvän som studerar ekonomi och han var övertygad om samma sak – att det har med beskattningen att göra. Ett litet märkligt system kan åtminstone jag tycka – bara för att det heter kex istället för godis betyder ju inte att det inte är en sötsak. Kanske man borde beskatta enligt hur mycket socker produkterna innehåller istället!
När man tittar på dessa kexpaket tycks tillverkarna vara extremt noga med att kunden (eller granskarna?) ska veta att det är just kex det är fråga om, eftersom det står ”cookies” ca 10 ggr på etiketterna 🙂
Sebastian Åstrand
Tack för din kommentar!
Jovisst är det litet märkligt det här systemet… För just nu så tjänar det nog inte det syfte som lagstiftaren tänkt sig, nämligen att konsumtionen av sötsaker skulle minska genom att priserna på sockerrika produkter blir högre. Men beskattningen är ett levande område som kan ändras snabbt, så jag gissar att vi får t.ex. ett sådan system som du föreslår enligt sockermängd.
Du har företagit en mera noggrann okulär besiktning av förpackningarna än vad jag gjort 🙂 Men som du skriver är det viktigt för tillverkarna att poängtera att det inte är just godis, för då skulle de kunna åka straffskatt.
/ Sebastian