Fråga: hur är det att studera juridik på magisternivå i Vasa?

Jag fick en fråga om hur studierna är här på juridiska fakulteten i Vasa, när man studerar på magisternivå.

”Hej! Kan du berätta om magisterstudierna vid ditt universitet? Hur är kurserna uppbyggda (grupparbeten, presentationer, tentamen..) och hur många studerande är ni på magisternivå?
Blir själv rättsnotarie till våren och funderar nu på fortsatta studier inom juridik.
Tacksam för svar!”

Först, tack för din fråga Emelie. Jag tror inte jag har skrivit särskilt mycket här på bloggen om hur det är att studera just på magisternivå här i Vasa, utan mitt skrivande har oftast mera kretsat kring studierna till rättsnotarie. Därför är det på plats att poängtera att beskrivningen nedan nu gäller just magisterstudier och inte rättsnotariestudier, för de skiljer sig enligt min mening ganska markant åt.

Om vi börjar med formaliteterna, så kan man se att följande ingår i en 2 år lång utbildning för juris magisterexamen, examens omfattning är totalt 120 studiepoäng ”sp”:

Allmänna studier (totalt 6 sp)
Språkstudier 5 sp
HOPS 1 sp

Ämnesstudier (totalt 44 sp)
Rättsekonomi 6 sp
Rättssociologi 6 sp
Övningsseminarium 6 sp
Valfria studier 26 sp

Fördjupande studier (70 sp)
Metodseminarium 5 sp
Valfria studier som stöder projektet 5 sp
Projekttent 10 sp
Projektseminarierna 10 sp
JM-avhandling 40 sp

Källa: fakultetens hemsida om juris magisterexamen.
(Observera att de finskspråkiga sidorna är mera betydligt mera omfångsrika än de svenska sidorna, tyvärr.)

Nå, den här listan över vilka delar som ingår i examen säger i sig kanske inte särskilt mycket. Förutom att det ingår en hel del mer eller mindre valbara studier. Helt fritt valbara studier uppgår till 26 sp, och utöver dessa så är också språkstudierna relativt flexibla (för du kan fritt välja vilket språk du vill fördjupa dig i), samma sak gäller även för övningsseminariet, du kan här fritt välja bland de olika seminarierna (t.ex. handelsrätt, process- och insolvensrätt, energirätt, familje- och kvarlåtenskapsrätt eller eu-rätt) och skriva en 15-20 sidor lång uppsats inom ämnet. Även ”valfria studier som stöder projektet” är som namnet antyder relativt fritt, förutsättningen är att ens handledare godkänner studierna. Så den valbara mängden uppgår sammanräknat till ca 42 sp av 120 sp (d.v.s. i princip en 1/3-del av hela examen).

Om vi ser på ämnesstudierna, så ingår det här alltså rättsekonomi och rättssociologi som är obligatoriska och det är också den här delen som mest påminner om hur det är att studera på rättsnotarienivå. Kursen i rättsekonomi hålls vanligen på distans från Helsingfors vilket innebär att man följer ca 30 timmar videoföreläsningar. På basis av dessa och annat relevant material (litteratur, förarbeten till lagar etc) så skriver man två uppsatser på temat, ca 7 sidor långa vardera som bedöms och därmed är den kursen avklarad. Kursen i rättsekonomi går föresten delvis att ersätta om man tidigare läst en grundkurs i nationalekonomi, för då behöver man bara skriva en uppsats.
Rättssociologin går delvis i Vasa, och den är tredelad, vilket innebär att man kan avlägga den genom att delta i två föreläsningsserier som hålls här i Vasa (när jag gick den så hölls ena föreläsningen i samarbete med Vasa universitet) och den sista tredjedelen avläggs genom att tentera en bok.

De fördjupade studierna utgör i sig en helhet, för under termin 2 (våren) så söker man till ett projekt. I Vasa ordnas det vanligen endast ett projekt per år, men det är till sin spännvidd mycket brett och är dessutom tvåspråkigt. Temat för årets projekt är ”Aktuella frågor inom privat-, process- och energirätten” och beskrivs så här:

”I projektet behandlas aktuella frågor inom privat-, process- och energirätten (och europarätten). Det omfattande temat gör det möjligt att ta sig an många olika ämnen ur många olika synvinklar. Inom privaträtten ligger tyngdpunkten på immaterialrätt, familjerätt och avtalsrätt. (…) Studenten kan välja att endast fördjupa sig i de materiella frågorna för ett rättsområde, eller fokusera endast på förfaranden. Temat gör det dock också möjligt att skriva en juridiskt tvärvetenskaplig pro gradu-avhandling som spänner över flera rättsområden.”

Projektet inleds på hösten (termin 3) med seminarier som pågår fram till maj månad, med en eller två dagslånga träffar ungefär 1 gång i månaden. Till projektet väljs vanligen kring 8-15 studenter, eftersom en ganska stor del av årskursen väljer att fortsätta sina studier i Helsingfors. D.v.s. av de 24 antogs när jag började så var vi ungefär 10 kvar i Vasa, medan resten flyttat till H:fors. Och även om det idag antas flera än tidigare (12 svenskspråkiga och 26 finskspråkiga) så är grupperna små, och särskilt på magisternivån.

På en vanlig föreläsning i straffrätt vid juridiska enheten i Vasa är vi kring 20-30 deltagare, medan på seminarier och liknande är vi ännu färre. Undervisningen blir alltså mycket personlig och intim. (Undertecknad går tyvärr inte att skymta, då han är dold bakom läraren…) Bilden är från utbildningens broschyr.)

I första skedet så ingår det ett metodseminarium, vilket i korhet går ut på att läsa och analysera en doktorsavhandling vilken man sedan skriver en uppsats om (ca 10 sidor) där man redogör för den vetenskapliga metod som författaren använt sig av.
När metodseminariet är skrivet och presenterat för resten av seminariegruppen, så har vi antagligen nått oktober/november månad på hösten. Nu borde du även börja utarbeta någon form av forskningsplan, alltså vad du ska skriva din avhandling (pro gradu) om. Den här biten är kanske aningen diffus, men om man gör det bra så skulle jag säga att du har halva arbetet gjort med avhandlingsskrivandet. Forskningsplanen dryftas sedan vid ett flertal seminarietillfällen fram till december/januari. (Det här enligt mig, kanske den mest ”torra delen” inom magisterstudierna, men är ett nödvändigt ont som ska avklaras, helt enkelt.)

Sen blir det plötsligt skarpt läge, för nu ska du börja producera text till avhandlingen. Därefter följer regelbundna träffar under våren där du presenterar och får feedback på den text du skrivit. Tanken är att du ska vara färdig att lägga fram din gradu för slutlig bedömning i maj, men det är det relativt få seminariedeltagare som lyckas med. För det är helt ok om du blir klar med din gradu först till hösten eller under påföljande vår, men generellt så att ju snabbare desto gladare är din handledare.

Parallellt med att skriva på din avhandling, så avlägger du också en projekttentamen vilket innebär att du läser ca 1600 sidor litteratur, de aktuella böckerna väljer du tillsammans med handledaren. Du ska sedan visa att du har tillgodogjort innehållet genom att antingen skriva en ca 30 sidor lång essä där du refererar litteraturen eller genom en s.k. litteraturtentamen tentera en eller flera böcker i taget.

Vid sidan av avhandlingsskrivandet kan man också passa på att jobba, eller göra praktik genom universitets regi. I Vasa finns nämligen relativt många rättsliga instanser och det är samtidigt mindre konkurrens om platserna. I Vasa tar bl.a. tingsrätten, hovrätten, förvaltningsdomstolen, åklagarämbetet, rättshjälpsbyrån, samt vissa advokatbyråer och revisionsbyråer emot juriststudenter. Personligen gjorde jag min praktik vid förvaltningsdomstolen, vilket både för stunden var givande men också framleddes var en viktig erfarenhet, som säkert också bidrog till att jag fick jobbet på Migrationsverket. För praktiken får man dessutom 7 studiepoäng som kan räknas in i examen som valfria studier.

Studierna präglas annars av ett ganska stort mått individualism, vilket är både positivt och negativt på samma gång. För på magisternivån så är det ganska lite kurser med närvarokrav, och grupparbeten förekommer inte heller särskilt frekvent förutom vid seminarier och liknande. Avhandlingen är i princip möjlig att skriva på distans, det räcker med att närvara på seminarierna ca 1 gång i månaden. Om man inte gillar att vara själv med studierna, så kan man aktivera sig i studielivet på flera sätt, varav studentföreningen Justus nog är den enskilt viktigaste för oss juriststudenter i Vasa. De har såväl en hemsida som en Facebook sida som det lönar sig att kolla in. Mer allmän info om studierna vid juridiska fakulteten hittar du i FB-gruppen ”Oikkarit Portsussa” (namnet kommer av att huset heter Porthania).

Mycket matnyttig information finns också i vår fakultets studieguide, Kooste opinto-oppaasta 2015-2016, (som de nu lyckats komprimera till endast 70 sidor, tidigare utgavs den i bokform och omfattade då hela 300 sidor (!)). Men om man studerar i Vasa bör man läsa den med viss försiktighet, eftersom den är skriven utifrån hur studierna går i H:fors. Vasa enheten har nämligen en del egna specialiteter som skiljer sig från studierna i Helsingfors…  Rekommenderad tolkningsmetod är ”lex specialis derogat lex generalis” – d.v.s. att man utgår i från studieguidens allmänna riktlinjer (generalis) och i de fall det finns avvikelser för Vasas del (specialis) så har dessa företräde framför de generella riktlinjerna.

Man kan också avlägga relevanta och intressanta valfria kurser vid andra universitet i Vasa. Bilden är från en tentamen i internationell immaterialrätt vid Vasa universitet våren 2015.

Avslutningsvis, kan jag personligen konstatera att jag är nöjd med hur magisterstudierna är uppbyggda här i Vasa. För det som kanske mest kännetecknar studierna här i Vasa är att de är såväl flexibla som personliga, för enhetens litenhet märks av på ett mycket positivt sätt – för vet nog i stort sett alla vem som är vem. Jag menar att det är vid relativt få juridiska fakulteter där du vissa morgnar möter studiehandledarens Golden Retriver i korridoren, och sen sitter nedhukad tillsammans med professorn och ens gradu-handlerade och kliar hunden på magen? (Kolla mitt Instagram-konto)
Vi har dessutom en helt fantastisk studievägledare som känner alla studenter (du behöver aldrig ge ditt studentnummer som vid stora universitet där de knappast vet vad du heter etc.)
Men med det sagt, så har man inte riktigt samma utbud av valfria kurser som om man läser i t.ex. Helsingfors, men i mitt fall överväger nog ändå Vasas fördelar. Dessutom finns det möjlighet att via JOO-avtalet läsa kurser inom många handelsrättsliga discipliner vid Vasa universitet (IT-juridik, mediarätt, bankjuridik etc) och vid Hanken bl.a. skatterätt och Corporate Finance Law.

Hoppas det ger dig en idé om hur det är att studera här i Vasa? Har du flera frågor, så fråga gärna 🙂

Sebastian