Mitt sporadiska bloggande

Etikett: bloggen

Arla morgonstund

Det tar i någon mån emot att stiga upp kl. 05.50 för att skjutsa en familjemedlem till tåget i Bennäs, särskilt nu när det inte är lika ljust på morgnarna längre. Men samtidigt är den tidiga och arla morgonstunden vacker ute på landsbygden som i Bennäs, och kompenserar så vis olägenheten att stiga upp tidigt.

2014-08-25 06.27.57

Arla morgonstund vid Bennäs tågstation, disigt men vackert. Alltid härligt att höra det sjungande ljudet från syllarna/skenorna när tåget närmar sig…

Eller som en äldre dam från Helsingfors konstaterade när hon steg av tåget i Bennäs och tittade ute över landskapen, och utropade på tydlig nyländska ”Herregud vad det är fiint här!” och jag råkade överhöra hennes beröm. 😉

Jag kom dessutom att relatera till en bok, Idioten, av Fjodor Dostojevskij som jag läser som bäst. Boken inleds med ”vid niotiden på morgonen, kom tåget från Warszawa med full fart ångande in mot Petersburg. Det var så disigt att dagsljuset hade svårt att tränga igenom luften. Alla var som vanligt mycket trötta och man hade svårt att hålla ögonen öppna, alla huttrade och småfrös och alla ansikten hade samma gulbleka färg som dimman.” Vilket relativt bra sammanfattar stämningen vid Bennäs tågstation denna morgon.

Även om inte tågen längre ångar in på stationen här, så har vi åtminstone fortfarande samma spårbredd här i Finland som i Ryssland, vilket är en kvarleva från Tsar-Ryssland. Visste du föresten att spåren här därför är avsevärt bredare än i t.ex. övriga Norden och på kontinenten (Frankrike/Tyskland)? Där är spårvidden endast 143cm medan den i Finland är hela 152cm bred. Det är förklaringen till dels att finska tåg inte kan köra över till Sverige, medan de utan problem kan köra över till Ryssland och St. Petersburg från Helsingfors. Det är också förklaringen till att vagnarna här är upplevs något bredare, liksom mittgången i tåget. Vilket jag blev varse om när jag åkte ICE 3 mellan Tyskland och Frankrike för något år sedan.

ICE-3-tag

Ett ICE 3 tåg i Tyskland, opererat av Deutsche Bahn. Tittar du riktigt noga så ser spåren faktiskt smalare ut än i Finland…

Utöver tåg, som för övrigt är riktigt intressant och vi har ännu kvar vår modelltågs bana från Roco, så uppmärksammade jag igår att antalet besökare på min blogg (d.v.s. denna sida) ökade något otroligt igår (24.08.2014). Jag brukar ha mellan 30-50 unika besökare per dag, vilket jag tycker är en relativt trevlig siffra eftersom det visar att någon finner intresse i vad jag skriver. Men som sagt, igår ökade besöksmängden till närmare 200 unika besökare. Något konfunderad började jag söka efter en förklaring, varpå det visade sig att de flesta av dessa besökare kom från Facebook. Efter en del klurande och ansträngande av de gråcellerna, så fann jag att det var från gruppen ”Jeppis” som någon hade länkat till min blogg! För besöken var riktade till mitt inlägg om Torghuset i Jakobstad som jag skrev om i juli i år, var jag diskuterade litet smått om juridiska frågorna kring saken.

statistik-bloggen

Besökarantalet på min blogg ökade kraftigt när Torghuset diskuterades i Facebook-gruppen Jeppis.

laser-text

Svårt att veta och bedöma folks reaktioner av ens texter. Kanske folk reagerar som mannen ovan när de läser min blogg?

Idag, verkar dock antalet besökare igen att ha planat ut. Nyhetens behag har lagt sig hos folk, även om jag fick beröm för den korta texten. Skönt tillika, eftersom jag skulle bli nervös och få skrivkramp med en så stor publik konstant. Samtidigt visar det dock på hur mycket känslor Torghusets öde i Jakobstad rör upp bland befolkningen, och inte utan orsak heller – eftersom staden annars riskerar att föra en tynande tillvaro länge fram över.

Nu blir det en dag full med andra aktiviteter, ända till den särla kvällsstunden för mig.

Sebastian

Nostalgin angriper mig till hösten

Av någon anledning brukar nostalgin angripa mig varje höst, ungefär vid den här tiden. Så också denna höst…

Det började med att jag började fundera på när jag egentligen började blogga? Orsaken var att det startats en Facebook-grupp för Finlandssvenska bloggare, vilket jag tycker är ett mycket trevligt initiativ. Men i allt detta flöde av hundratalet nya bloggar, börjar man också fundera på sitt eget ursprung i bloggosfären.

För att ta reda på det var jag tvungen att konsultera WhoIs uppgifterna för mina domännamn (akronym för Who Is = Vem Är), var det framgår t.ex. när man registrerad en domän. Jag inledde nämligen mitt bloggande på domänen sebbex.net, som inte längre är min aktiva bloggplats.

sebbexnet-doman

Enligt Whois-uppgifterna registrerade jag domänen sebbex.net i oktober 2005, jag hade då hunnit fylla 14 år. Det skall börjas i tid…

Men jag äger dock fortfarande domänen sebbex.net, även om den inte används för bloggande längre. I Whois uppgifterna fann jag då att domänen blev registrerad 24 oktober 2005, det vill säga nästan för 9 år sedan. Följaktligen får jag fira 10-års jubileum för min blogg-karriär om ca 1 år 🙂

Vill man lägga den aktuella tidpunkten på en tidsaxel, så kan man ta följande referenspunkter till hjälp. WordPress scriptet, som jag använder som bloggplattform för den här bloggen och min gamla blogg, så startades upp 27 maj 2003, d.v.s. två år innan jag började blogga. Jag var nog ur det perspektivet tidigt ute… Versionen på WordPress var då 1.5, idag är vi uppe 3.9, och version 4.0 väntar runt hörnet.

En annan referenspunkt är ju när Facebook grundades, vilket var 4 februari 2004, vilket var ett år innan mitt bloggande började. Facebook fanns vid denna tidpunkt dock inte publikt, utan det var förbehållet för studenter på s.k. Ivy League universitet i USA – tänk Harvard, Yale, Princeton och Columbia University, motsvarande Cambridge och Oxford Uni. i England. Hade Facebook grundats i Norden, hade det ju varit på universiteten i Uppsala, Lund, Köpenhamn, Helsingfors och KTH, Chalmers och Handelshögskolan som man hade börjat med ”Facebook”, för att jämföra litet.

gammal-gamyl-bloggosfaren

Jag börjar snart få den här känslan, när man hängt med så länge i den digitala bloggvärlden.

Men eftersom jag senare grundade ett företag, med samma namn som min dåvarande blogg (Sebbex), blev jag tvungen att söka efter ett nytt domännamn för min blogg. Det blev då sebbe.fi, vilket till min stora glädje var ledigt, och där är jag nu och bloggar fortfarande med WordPress.

sebbefi-domanen

Min blogg flyttade under hösten 2007 från sebbex.net till sebbe.fi.

De äldsta inläggen från 2005-2008, finns dock ej längre kvar publikt mera. Utan dessa finns sparade lokalt på någon hårddisk, kanske borde jag återpublicera dem vid tillfälle? Åtminstone märks det att man utvecklats som skribent och skillnader i vilka ämnen man berör under denna tid som förflutit.

Men det räckte inte med nostalgi med bloggandet, utan jag började också igår kväll rota i mina skrivbordslådor hemma i Jakobstad. Alltid gör jag något intressant fynd där, nu senast hittade jag min gamla Skolkalender från gymnasiet åren 2008-2009. När jag började bläddra i den kändes det nästan som igår…

gymnasiekalender

Gymnasieguiden/kalendern från Jakobstads gymnasium är nog välanvänd. Den är från mitt andra år vilket ofta är det mest intensiva året.

gymnasie-schema

Första periodens schema från hösten 2008, skvallrar om relativt lugnt schema trots allt… Med lång matte, religion, historia och biologi och en håltimme.

Av någon anledning är människan tvungen att känna sitt förflutna för att kunna orientera sig i livet och nuet, och ibland blir det behovet starkare. Så blir det för mig åtminstone på höstarna, och jag tror att det beror på att man ofta till hösten inleder något nytt t.ex. en ny termin och samtidigt i någon mån bryter med det gångna. Och i all denna röra med funderingar och kommande förändringar, så är man tvungen att titta tillbaka på det gångna för att kunna hitta framåt och kanske finna styrka i att det sist och slutligen inte var så farligt de förgående åren att börja på med något nytt…

Denna höst för också med sig förändringar för mig. Visserligen fortsätter jag ju studierna på juristutbildningen för fjärde året nu i Vasa, men samtidigt har en stor del av ens kurskompisar valt att flytta till Helsingfors för att fortsätta magisterstudierna där, vilket gör att umgängeskretsen förändras. Men samtidigt börjar jag också se ett slut på studierna, när man nu går över till magisterstudier – nåja, det senare får jag väl äta upp senast till våren… Det gör samtidigt att det drar en känsla av vemod över en, eftersom det medför förändringar i den trygga vardagen. Men man skall nog inte fastna i det känslotillståndet, för samtidigt kommer nya utmaningar och möjligheter an och dessa rycker nog med en av bara farten!

I väntan på höstens utmaningar,

Sebastian

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén