Mitt sporadiska bloggande

Etikett: Jakobstad Sida 3 av 5

Två gråtrista städer på en vecka

Att januari månad, när det kommer till vädret åtminstone, kunde vara en såhär pass gråtrist månad, hade jag nästan glömt bort. Detta verkar åtminstone vara fallet här i Österbotten, för oberoende om jag är i Jakobstad eller Vasa så ser det relativt likadant ut.

Men samtidigt, så är det nog främst vädret som är gråtrist – det behöver ju inte nödvändigtvis smitta av sig på humöret eller ens sinnestillstånd i övrigt, hoppas jag åtminstone 😉 För jag har märkt att vädret åtminstone har en viss positiv inverkan på studierna, det gråa och kalla vädret gör att man är mera motiverad till att läsa och studera. Har du också den erfarenheten?

ekgarden-vasa-juridiska-utbildningen-helsingfors-universitet

Såhär trist ser innergården ut i januari månad, vid juridiska utbildningen i Vasa. Åtminstone får den här vyn en inte att direkt längta ut… Vilket kanske har en positiv effekt på studierna?

En annan faktor som säkert också inverkar positivt på, åtminstone, min sinnesstämning är att det trots allt har funnits en del intressant att göra under denna månad. T.ex. så innebar det långa jullovet möjlighet till att träffa vänner som är bosatta på andra orter, när de för en stund återvände till lilla Jakobstad.

Sen har jag också hunnit med Magma Akademin i Helsingfors, och en sväng till Stockholm för att skriva en tent. Jag fick i veckan faktiskt besked om att jag hade klarat tenten i marknadsföring med ett relativt gott resultat, trevligt så 🙂 Även litet tid till att söka sommarjobb har fått avsätta, få se om det lossnar något intressant? Det vore kul att få pröva på litet juridiskt arbete också under sommaren, för tiden på förvaltningsdomstolen i höstas gav verkligen mersmak.

jakobstad-cafe-fredrika-gagatan

På café Fredrika i Jakobstad tillsammans med en god vän, sådana här stunder ger extra ljus i det gråa vädret.

Till sist vill jag avsluta med en Youtube video, var man lyfter fram det positiva i denna så annars kärva månad. Videon är egentligen en reklamvideo för Volvo, och är tänkt som en slags ”hyllning” till Sverige (och Norden) för att klimatet här har bidragit på ett positivt sätt till deras utveckling av bilar. Videon har titeln: ”vintersaga”.

Ett ord: mäktigt. Videon gav mig kalla kårar… hur vacker är inte Norden ändå?

Sebastian

Dan före dopparedan

Nu är julen verkligen för dörren, imorgon är det ju julafton!

Undertecknad är hemkommen till Jakobstad sen drygt litet mer än en vecka sedan, och oj vad skönt det känns att vara i sin hemstad! Jag är ju trots allt den här stadens ”kasvatti” 😉

vasa_finland_brando

Vasa tog farväl av undertecknad för det här året, genom att bjuda på verkligen vintriga vyer av astonishing karaktär. Om det ändå vore lika vackert varje gång man går ut till Brändö från Vasa centrum…

Så här strax innan jul och särskilt nu när dopparedagen (julafton) närmar sig, så har det varit litet extra stressigt att hinna med alla åtaganden man har att fullfölja för att julen skall bli så bra som möjligt. Allt från att införskaffa presenter till att julstäda bostaden i Vasa…

Men nu börjar julfriden så småningom göra sig påmind i vederbörlig ordning!

Jag gjorde en liten dykning i fotoarkiven från tidigare jular, och hittade en bild på min lillebrors pepparkakshus som föreställer familjens hus i Jakobstad. Han byggde det aktuella pepparkakshuset för 2 år sedan, och det är helt skalenligt… Numera studerar han ju till ingenjör i Göteborg på Chalmers – vilket inte är så konstigt när man ser huset.

pepparkakshus

Modell av familjens hus i Jakobstad i form av ett pepparkakshus, konstruerat och byggt av min lillebror.

 

Sebastian

Redan i slutet av november?

Jag tycker det känns litet konstigt att blicka ut över ett snötäckt Vasa genom fönstret, trots att det nu är i slutet av november månad.

Orsaken till den något främmande känslan är i mitt fall sannolikt två: dels det att vädret har skiftat mycket under de senaste veckorna, från att ibland spöregna till mindre snöstormar som släckte ner strömmen i halva Österbotten i förra veckan. Men kanske framförallt att för att den gångna terminen gått oroväckande fort, jag tycker det just var september och att hela den långa höstterminen låg framför en. Men det gäller väl att leva i nuet och anpassa sig till situationen antar jag?

Vad har jag då hunnit med under den senaste tiden? Ganska mycket om jag får säga det själv, men allt är ju naturligtvis relativt, för om någon gör 60+ timmars arbetsveckor så är det ju plötsligt ganska litet jag åstadkommit i jämförelse…

En del pendlande mellan Vasa och min hemstad Jakobstad (Jeppis) har det blivit, särskilt på veckosluten har jag besökt min hemstad relativt ofta. För även om jag haft ganska fullt upp i Vasa så har det ändå ofta funnits en eller annan anledning till att besöka Jeppis, nu senast då min far i förra helgen fyllde jämna 50 år. Och helgen före det var det ju farsdag…

bussen-till-vasa

Att nöta riksväg 8 mellan Vasa och Jakobstad med buss, har under de senaste veckorna varit ett litet väl frekvent förekommande moment…

Även på studiesidan har det varit ett relativt snabbt tempo, även om vi haft förhållandevis litet schemalagd undervisning på hösten. Vilket jag tycker är litet synd då den schemalagda undervisningen ger en naturlig form av kontinuitet i studierna, men å andra sidan får man ju mera frihet (och ansvar) att disponera tiden på ett förhoppningsvis vettigt sätt… Sen har även det här projektet med språkkompis fortsatt under hösten, även om det projektet också (tyvärr) närmar sig sitt slut nu i början av december.

saab-93-spolarvatska

På tal om att bli mera språkmedveten, så noterade jag i förbigående att i den ”rikssvenska” bilen, Saab 9-3, så informeras föraren på ett relativt snällt sätt om att denne bör fylla på spolarvätskan. Först med en ljudsignal (pling-plong) och sen med en text om att ”Påfyllning behövs”. Hade jag som finlandssvensk skrivit samma text, så hade jag kort skrivit ”Fyll på!”. Samma sak kan ju uttryckas på lite olika sätt…

Utöver att ha lärt mig litet bättre finska, genom språkkompis projektet, så har jag också börjat reflektera mera över mitt eget modersmål, svenskan. Ett konkret exempel från den gångna träffen var hur man kan veta om ett substantiv skall skrivas med ”en” eller ”ett” före: t.ex. en bil, ett campus och en telefon. Jag blev faktiskt tvungen att kolla upp saken i efterhand eftersom jag inte hade någon bra förklaring just då, trots att jag har svenska som modersmål. Men till viss bestörtning fann jag då att det inte finns någon given regel som man kan utgå ifrån (?!) – utan man är tvungen att veta det utantill (learning by hard). Den enda trösten jag fann är att det i ca 75% av fallen skall vara ”en”, samt några andra generella principer som inte heller är helt absoluta de heller… Följaktligen verkar det enda sättet då vara att fråga en svenskspråkig varje gång man som icke-modermåls talande av svenska hör ett obekant substantiv, om hur det skall skrivas och sägas beträffande en/ett frågan. Dessutom är det ju en relativt viktig sak, eftersom en/ett har en spill-over effekt på hur bl.a. adjektiven böjs, t.ex.: ”vacker” eller ”vackert” och ”fin” eller ”fint”.
Men jag kan ännu inte riktigt ändå släppa det här problemet, för jag undrar hur kan jag själv princip alltid veta om det är ”en” eller ”ett” trots att det inte finns några definitiva regler? Har det att göra med att man på något sätt som modersmåls talare av svenska på något vis kan ”höra hur det skall vara”?

Sen har jag även hunnit gå en mera praktiskt inriktad kurs, vilket har varit en trevlig omväxling till de annars relativt teoretiska studierna i juridik. Kursen i fråga gick under namnet ”skriftlig juridisk framställning”, vilket kanske låter mera komplicerat än vad det egentligen är… Kursen handlade om hur man på ett korrekt sätt upprättar olika juridiska dokument/handlingar: t.ex. äktenskapsförord, testamenten och stämningsansökningar. Under juristutbildningen lär vi ju oss visserligen inom respektive rättsområde, t.ex. inom familjerätten, vad ett testamente skall innehålla och vilka formkrav som ställs på det för att det skall vara giltigt – men vi tränas aldrig i att praktiskt upprätta ett.
Jag kan inte låta bli att göra en jämförelse med läkarutbildningen, det skulle i så fall motsvara det att läkarstudenterna i teorin får lära sig att använda ett stetoskop, men aldrig praktiken tränar sig på att känna igen olika ”hjärtljud”. Därför tycker jag det är konstigt att denna kurs inte är obligatorisk för alla som studerar juridik – för man förväntar nog sig att en som studerat till jurist kan skriva t.ex. ett testamente… Men genom att gå denna kurs så får man ju åtminstone de basala färdigheterna som krävs för att upprätta dessa dokument, dessutom var läraren i fråga en yrkesverksam advokat, som även bedömde uppgifterna mot de krav som ställs ”på riktigt” för dessa dokument – bra så!

skriftlig-juridisk-framstallning-exempel

Såhär kan inledningen till ett enkelt köpebrev för en eller flera bostadsaktier i ett bostadsaktiebolag se ut – aktierna som man köper berättigar i sin tur till att man får besitta en viss bostad i fastigheten, för man köper de facto inte själva bostaden utan aktierna som ger besittningsrätt. (uppgifterna i exemplet är fingerade)

På tal om skriftlig framställning, så har jag på senare tid aktiverat mig litet mera inom Studentmissionen, och jag råkade faktiskt här för en tid sedan ”halka in” i styrelsen för Vasa studentmission på föreningens årsmöte. Dessutom i egenskap av sekreterare för den samma – således blir det nog ännu mera träning (åtminstone) i skriftlig framställning för en period framöver. Men jag ser faktiskt riktigt framemot denna roll, för det är kul att verka för något som man själv är intresserad av och tror att är någonting bra, tillsammans med litet likasinnade människor som omväxling till studier och jobb. Vill du läsa mer om Vasa studentmission så har de dels en webbsida, men dels också en Facebook grupp var den mest aktuella informationen om föreningens verksamhet finns tillgänglig.

juristnytt-hagring38

Recension av boken ”Hägring 38” av den finlandssvenske författaren Kjell Westö i JuristNytt (LakimiesUutiset) – nu har jag fått en till bok på halsen som jag borde läsa! Kanske skulle jag ta och läsa den på finska med titeln ”Kangastus 38” för att träna min finska?

En sak som jag dessvärre inte hunnit med under den senaste tiden, är att läsa skönlitteratur i den omfattning som jag tänkt, tyvärr, men jag anade dock litet att det skulle gå så, för hittills har det nästan alltid varit fallet under de förgående terminerna. Men egentligen är det litet märkligt – för jag stötte på ett intressant påstående i en bok som jag läser inför metodseminariet var en av författarna påstod följande om juristens arbete:

”Det finns nog ingen annan yrkesgrupp som läser så mycket och måste hantera så mycket ”papper” som jurister.”

— citat ur boken ”Finna rätt – juristens källmaterial och arbetsmetoder”

Mot bakgrund av det påståendet är det ju litet motsägelsefullt att som juriststudent säga att man inte hinner läsa. Problemet är emellertid det att man läser så pass mycket via jobbet/utbildningen att man helt enkelt inte ”orkar” läsa mycket mera på sin lediga tid – man måste ju hinna göra annat än att läsa också! 🙂

Sebastian

Arla morgonstund

Det tar i någon mån emot att stiga upp kl. 05.50 för att skjutsa en familjemedlem till tåget i Bennäs, särskilt nu när det inte är lika ljust på morgnarna längre. Men samtidigt är den tidiga och arla morgonstunden vacker ute på landsbygden som i Bennäs, och kompenserar så vis olägenheten att stiga upp tidigt.

2014-08-25 06.27.57

Arla morgonstund vid Bennäs tågstation, disigt men vackert. Alltid härligt att höra det sjungande ljudet från syllarna/skenorna när tåget närmar sig…

Eller som en äldre dam från Helsingfors konstaterade när hon steg av tåget i Bennäs och tittade ute över landskapen, och utropade på tydlig nyländska ”Herregud vad det är fiint här!” och jag råkade överhöra hennes beröm. 😉

Jag kom dessutom att relatera till en bok, Idioten, av Fjodor Dostojevskij som jag läser som bäst. Boken inleds med ”vid niotiden på morgonen, kom tåget från Warszawa med full fart ångande in mot Petersburg. Det var så disigt att dagsljuset hade svårt att tränga igenom luften. Alla var som vanligt mycket trötta och man hade svårt att hålla ögonen öppna, alla huttrade och småfrös och alla ansikten hade samma gulbleka färg som dimman.” Vilket relativt bra sammanfattar stämningen vid Bennäs tågstation denna morgon.

Även om inte tågen längre ångar in på stationen här, så har vi åtminstone fortfarande samma spårbredd här i Finland som i Ryssland, vilket är en kvarleva från Tsar-Ryssland. Visste du föresten att spåren här därför är avsevärt bredare än i t.ex. övriga Norden och på kontinenten (Frankrike/Tyskland)? Där är spårvidden endast 143cm medan den i Finland är hela 152cm bred. Det är förklaringen till dels att finska tåg inte kan köra över till Sverige, medan de utan problem kan köra över till Ryssland och St. Petersburg från Helsingfors. Det är också förklaringen till att vagnarna här är upplevs något bredare, liksom mittgången i tåget. Vilket jag blev varse om när jag åkte ICE 3 mellan Tyskland och Frankrike för något år sedan.

ICE-3-tag

Ett ICE 3 tåg i Tyskland, opererat av Deutsche Bahn. Tittar du riktigt noga så ser spåren faktiskt smalare ut än i Finland…

Utöver tåg, som för övrigt är riktigt intressant och vi har ännu kvar vår modelltågs bana från Roco, så uppmärksammade jag igår att antalet besökare på min blogg (d.v.s. denna sida) ökade något otroligt igår (24.08.2014). Jag brukar ha mellan 30-50 unika besökare per dag, vilket jag tycker är en relativt trevlig siffra eftersom det visar att någon finner intresse i vad jag skriver. Men som sagt, igår ökade besöksmängden till närmare 200 unika besökare. Något konfunderad började jag söka efter en förklaring, varpå det visade sig att de flesta av dessa besökare kom från Facebook. Efter en del klurande och ansträngande av de gråcellerna, så fann jag att det var från gruppen ”Jeppis” som någon hade länkat till min blogg! För besöken var riktade till mitt inlägg om Torghuset i Jakobstad som jag skrev om i juli i år, var jag diskuterade litet smått om juridiska frågorna kring saken.

statistik-bloggen

Besökarantalet på min blogg ökade kraftigt när Torghuset diskuterades i Facebook-gruppen Jeppis.

laser-text

Svårt att veta och bedöma folks reaktioner av ens texter. Kanske folk reagerar som mannen ovan när de läser min blogg?

Idag, verkar dock antalet besökare igen att ha planat ut. Nyhetens behag har lagt sig hos folk, även om jag fick beröm för den korta texten. Skönt tillika, eftersom jag skulle bli nervös och få skrivkramp med en så stor publik konstant. Samtidigt visar det dock på hur mycket känslor Torghusets öde i Jakobstad rör upp bland befolkningen, och inte utan orsak heller – eftersom staden annars riskerar att föra en tynande tillvaro länge fram över.

Nu blir det en dag full med andra aktiviteter, ända till den särla kvällsstunden för mig.

Sebastian

Sida 3 av 5

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén