Den här helgen tillbringar jag hemma i lilla Jakobstad vilket är skönt och trevligt. Dels att få träffa familjemedlemmarna, men också se att djuren i hushållet verkar att ha repat sig någotsånär efter sina incidenter (se det här inlägget).
Även om det alltid är kul att besöka Jakobstad, så är vädret här just nu av ”sekunda klass” – regnigt och blåsigt så att det förslår. Men vad passar inte då bättre än att studera språk denna aningen gråtrista söndag?
Jag medger utan omsvep att jag inte är en person som har begåvats med något perfekt språköra, men jag har ändå ett visst lekmannaintresse för (västerländska) språk, och ibland väcks också mitt intresse av att få veta bakgrunden till t.ex. ett ord (etymologi). Visste du föresten att följande ord i engelskan kommer från svenskans föregångare, fornnordiskan?
- law, derivat via bl.a. lag
- husband, via ordet husbonde – en sammansättning av ”hus” och ”bonde”, d.v.s. den som förr var ”chef” i huset/hushållet.
- sky, via ordet sky, idag använder man ju oftare himmel
- run, från ordet ”renna”, ännu idag säger man ju ”han rände av och an”
- window, från ordet vindöga
- egg, från ägg
- give, från b.la. ”gifva”, att ge någonting.
Hur kommer det sig då att dessa ”svenska” ord hittade vägen in i engelskan? Jo, för att vikingarna som pratade fornnordiska (Old-Norse på engelska) koloniserade delar av England, och därigenom spreds de skandinaviska orden till engelska språket och lever ännu kvar där. Vill du se flera exempel rekommenderar jag denna sida på Wikipedia, på engelska, om fornnordiskans inverkan på engelskan.
Varifrån kommer orden i engelska språket? – Åtminstone 26 % från bl.a. de germanska språken (inkl. tyska, nederländska och skandinaviska språk), samt 29% från latin.
Också några andra mera moderna svenska ord har ju hittat sig in i engelska språket, t.ex. ordet ”ombudsman” är det samma på svenska och engelska. Alltså en ”man” som fungerar som ett ”ombud” för, vanligen, en svagare part t.ex. justitieombudsmannen. Det ”svenska” ordet används ju t.ex. som det officiella namnet för ”European Ombudsman” inom EU och ”Commonwealth Ombudsman” i Australien, samt en ”Financial Ombudsman” i UK – se en video om den sist nämnda institutionen.
Finansiell ombudsman i UK (Stor-Britannien) som hanterar frågor med t.ex. konsumentkrediter. Tänk hur det svenska ordet ”ombudsman” spridit sig…
Men utöver mitt lilla lekmannaintresse för språk så går jag faktiskt en kurs på Stockholms universitet i latin. Kursen är faktiskt i huvudsak förlagd på distans, vilket normalt vore ett relativt knepigt sätt att lära sig ett nytt språk på, detta eftersom man nog bäst lär sig språk genom att t.ex. höra läraren prata det i klassrummet. Men latin är ju ett ”dött språk” så det finns i princip ingen som talar det, men nog väl många som skriver och förstår skriven latin. Därigenom är man också nästan tvungen att studera latin på ett skriftligt plan, och det går även på distans via en avancerad webbaserad kursportal med bland annat övningar, instruktioner och guider etc. För att avlägga kursen är man dock tvungen att bege sig två gånger till Stockholm för att tentera kursen, vilket jag gissar för min del blir nu i januari.
Undertecknad studerar grunderna i latin på Stockholms universitet för sitt eget nöjes skull…
Latin skiljer ju sig på flera sätt från de andra språk jag behärskar (svenska, finska och engelska), b.la. genom att ordföljden inte har särskilt stor betydelse i latin. I svenska språket kan du ju inte bara ”kasta om orden” på måfå i en mening, för då går ju betydelsen förlorad eller att det mest liknar ”rappakalja”. Men i latin kan du, oftast, kasta om orden i mening utan att det påverkar innehållet eller betydelsen, för det är nämligen ordens ändelser som är avgörande i latin. Annars finns det ju många slående likheter mellan särskilt latin och svenska samt engelska. Många låneord i svenskan kommer ju från latin t.ex. ”familj” på svenska, ”family” på engelska och ”familia” på latin. Med finska språket finns det dessvärre inte riktigt lika många likheter, då finskan ju tillhör en annan språkfamilj, nämligen de ugriska språken, och familj på finska är ”perhe”. Men det gör samtidigt att finskan är mera stimulerande och utmanande att lära sig vilket ju också är kul…
Vilket är då den praktiska nyttan att lära sig latin? Ett ärligt svar på den frågan är att den direkta nyttan är ganska ringa. Men det finns ett antal indirekta fördelar som jag ser: t.ex. att man inom juridiken använder sig relativt frekvent av latinska termer som ”pacta sunt servanda” (avtal skall hållas) och bona fide (i god tro). Samt att latin kan fungera som ett språk som gör att man litet enklare kan lära sig t.ex. franska då det däremellan finns ännu flera likheter än mellan t.ex. svenska och engelska, så utgör ju latin en ganska bra bas. Dessutom är det ju litet allmänbildande att kunna latin, sägs det ju också.
Några andra vardagliga nöjen jag hittills haft av mina begränsade kunskaper i latin är att jag dels förstår en del av vad som t.ex. står på väggarna i gamla byggnader (som kyrkor och liknande). Samt att jag noterat att tatueringar idag ganska ofta innehåller något latinskt visdomsord, också utöver ”Carpe Diem” för ”fånga dagen”, vilket börjar bli kliché idag (även om innebörden är viktig). Men litet mera fyndiga tatueringar jag har sett är ”Memento mori” vilket betyder ”komihåg att du är dödlig”, samt ”Si vis pacem, para bellum” vilket betyder ungefär ”den som vill ha fred, bör förbereda sig på krig”. Vilket jag för övrigt läste på en killes ryggtavla på en buss i hetaste sommarvärmen, och han råkade också ha en träningsväska med texten ”MMA” på vilket är en kampsport ”mixed martial arts”, så det passade väll ganska bra med den latinska texten på honom…
"Varietas delectat" -- Variation/omväxling förnöjer
Visst är det väl så! Också ett motiv till att studera t.ex. något annat bara för sitt eget nöjes skull, för inte behöver det vara latin. Det kan ju vara något annat kul också. 🙂 För mitt eget motiv är inte att bli perfekt på latin, utan närmast en ”hobby” på sidan av juridikstudierna.
Sebastian