Mitt sporadiska bloggande

Etikett: reklam

Två gråtrista städer på en vecka

Att januari månad, när det kommer till vädret åtminstone, kunde vara en såhär pass gråtrist månad, hade jag nästan glömt bort. Detta verkar åtminstone vara fallet här i Österbotten, för oberoende om jag är i Jakobstad eller Vasa så ser det relativt likadant ut.

Men samtidigt, så är det nog främst vädret som är gråtrist – det behöver ju inte nödvändigtvis smitta av sig på humöret eller ens sinnestillstånd i övrigt, hoppas jag åtminstone 😉 För jag har märkt att vädret åtminstone har en viss positiv inverkan på studierna, det gråa och kalla vädret gör att man är mera motiverad till att läsa och studera. Har du också den erfarenheten?

ekgarden-vasa-juridiska-utbildningen-helsingfors-universitet

Såhär trist ser innergården ut i januari månad, vid juridiska utbildningen i Vasa. Åtminstone får den här vyn en inte att direkt längta ut… Vilket kanske har en positiv effekt på studierna?

En annan faktor som säkert också inverkar positivt på, åtminstone, min sinnesstämning är att det trots allt har funnits en del intressant att göra under denna månad. T.ex. så innebar det långa jullovet möjlighet till att träffa vänner som är bosatta på andra orter, när de för en stund återvände till lilla Jakobstad.

Sen har jag också hunnit med Magma Akademin i Helsingfors, och en sväng till Stockholm för att skriva en tent. Jag fick i veckan faktiskt besked om att jag hade klarat tenten i marknadsföring med ett relativt gott resultat, trevligt så 🙂 Även litet tid till att söka sommarjobb har fått avsätta, få se om det lossnar något intressant? Det vore kul att få pröva på litet juridiskt arbete också under sommaren, för tiden på förvaltningsdomstolen i höstas gav verkligen mersmak.

jakobstad-cafe-fredrika-gagatan

På café Fredrika i Jakobstad tillsammans med en god vän, sådana här stunder ger extra ljus i det gråa vädret.

Till sist vill jag avsluta med en Youtube video, var man lyfter fram det positiva i denna så annars kärva månad. Videon är egentligen en reklamvideo för Volvo, och är tänkt som en slags ”hyllning” till Sverige (och Norden) för att klimatet här har bidragit på ett positivt sätt till deras utveckling av bilar. Videon har titeln: ”vintersaga”.

Ett ord: mäktigt. Videon gav mig kalla kårar… hur vacker är inte Norden ändå?

Sebastian

Just nu kretsar allt kring Norden…

Idag kom min lillebror Benjamin hem från Göteborg, vilket sannerligen är kul. Men samtidigt kan jag inte undgå att se vad Sverige har gjort med honom… Därigenom kom jag också in på jämföra olika företeelser mellan de Nordiska länderna.

Jo, idag åkte vi ut till Jakobstad-Karleby flygplats för att möta Benjamins flight från Stockholm – det är verkligen trevligt att de sedan ungefär 3 år tillbaka har en direkt flyglinje till Stockholm härifrån, det verkar nog också som att det behövs.
Men det första som slår mig när jag hälsar på min lillebror är att han skaffat skägg (?!), vilket nog ändrar profilen betänkligt på honom… Han motiverade skägget med att ”alla män i Skandinavien har skägg” – hm det får jag kanske genom honom rätt i 😉
Dessutom har gått och blivit vegetarian, av typen lakto-ovo-vegetarian, alltså en vegetarian som får äta dels vegetabiliska livsmedel men också ägg- och mjölkprodukter (han skulle nämligen inte kunna leva utan att äta bullar…) Som pricken över i:et så har han också börjat klä sig i koftor och andra plagg som förknippas med svenskar, den trendiga second hand shopping är inte långt borta gissar jag…

nordiska-flygbolag

Det är kul att de skandinaviska flygbolagen marknadsför Norden på sina flygplan: Norwegian med stjärtfenor målade med olika kända Nordbor, här med Greta Garbo och SAS i sin tur med de skandinaviska flaggorna då de är s.k. ”flag carrier” flygbolag för Skandinavien.

Men trots att han förvandlats till en stereotypisk ”svenne” med alla de laster som hör den svenska kulturen till, så kände vår labrador, Ebba, ändå igen honom när han klev in genom dörren och den tog krumsprång av glädje. Detta trots att Ebba ursprungligen är hemma från helfinska Kuopio, så kunde den ändå ha överseende med att en riktig ”hurri” (nedsättande ord på finska för svenskar och finlandssvenskar) är på besök hemmavid 😉

Ännu om min brors förvandling till svensk så berättade han om kul historia som han hade råkat utför på bussen i GBG. Det var nämligen ett par unga killar som hade misstagit, Benjamin, för att vara YouTube-kändisen PewDiePie och ropat PewDiePie efter honom. PewDiePie (egentligen: Felix Kjellberg) driver den mest visade kanalen genom tiderna på YouTube med inte mindre än 6,2 miljarder visningar (!) och han är hemmahörande från just Göteborg. Tydligen har Bennis förvandling till svensk gått överförväntningarna. 🙂

pewdiepie

Bild på YouTube-kändisen PewDiePie vars kanal har över 6,2 miljarder visningar – tydligen misstar folk på stan i Göteborg min bror Benjamin för att vara honom. Tänk vad litet skägg kan göra…

Annars är det också intressant att höra vad som sker därborta i Svea-rike, och Benni kunde i någon mån tillgodose sin storebrors nyhetshunger. Bland annat kommer Volvo att nyanställa 1 300 personer i Göteborg på ett bräde till sin biltillverkning i Torslanda (GP.se). Detta samtidigt som jag läser på Taloussanomat (finsk motsvarighet till Dagens Industri) om att nu går mer än var tionde (10%) Helsingforsbo på utkomststöd (finska: toimeentulotuki, i Sverige känt som försörjningsstöd). Jag undrar med, viss oro, när vi hemma i Finland skall kunna vända trenden åt ett mera positivt håll?

Men samtidigt tror jag det har att göra med att vi måste bli bättre på att marknadsföra våra produkter ute i världen, att skapa bättre och starkare ”brand” på samma sätt som svenskarna är otroligt skickliga att göra. Tydligen har man också vid den finska tankesmedjan EVA också uppmärksammat detta fenomen, inte minst genom att när man går längs med Alexandersgatan i Helsingfors så ser man på en promenad över 20 svenska klädmärken (Boomerang, Tiger of Sweden, WESC, Björn Borg etc.) – Youtube video på finska om fenomenet.

Eller som i videon ovan var Zlatan marknadsför Volvo XC70 med sloganen ”Made by Sweden”, genom att sjunga nationalsången (jag vill leva – jag vill dö i Norden).

Sen lyckades ju också en svensk reklambyrå skapa den mest visade bilannonsen genom tiderna, genom att anlita Van Damme för att göra en ”splitt” mellan två lastbilar som backar parallellt bakåt. Hur kom man på den idén?

Men det går i och för sig inte heller att sälja ”luft”, det krävs ett visst mått av innovation också. Volvo har ju t.ex. utmärkt sig genom säkerhet (tre-punkts bilbältet uppfanns av Volvo). Se t.ex. videon nedan var Volvo utanför GBG demonstrerar deras automatiska bromssystem på en Volvo FH lastbil, vilket räddar personbilen från att bli mosad. Märk väl, lastbilen är lastad så att den väger totalt hela 40-ton (!), och jag som har lastbilskörkort kan säga att det är inget man bromsar in i brådrasket precis…

Samtidigt skall man minnas att allt på inte är bättre i Sverige… För det finns nog också problem där som är okända i Finland tack och lov. Jag, och på senare tid också mina bröder, har som vana att titta på TV-programmet Veckans Brott som sänds på SVT varje tisdags kväll under hösten och våren. Genom det programmet får jag sådär lagom med avkoppling från juridiken, i formen av en mera populariserad (folklig) version genom att de följer upp kända brott i Sverige. Programmet finns tillgängligt på webben – SVT Veckans Brott (också från Finland).

smashandgrabbisverige

Exempel på en Smash and Grab stöld i Sverige – en företeelse som tack och lov knappt finns i Finland (ännu). (Bild från sr.se)

Ett tillvägagångssätt som är nästan helt okänt i Finland, men som inträffar ett tiotal gånger per år i Sverige är de s.k. Smash and Grab stölderna. Var tjuvarna med hjälp av ett stulet fordon vanligen forcerar entrén till t.ex. en stängd hemelektronikbutik, och sedan länsar butiken och flyr i en annan bil från platsen. (Exempel här på SR.se) Enda ”fördelen” med sådana stölder är att det inte brukar uppstå personskador utan det utsträcker sig till enbart (omfattande) materiella skador. Nästan gång du besöker t.ex. Gigantti i Vasa så kan du notera att de före entrén har gjutit halvmeterhöga betong ”pelare” vars syfte är bl.a. att skydda butiken från dylika stölder. Men som tur är sker inte dessa typer av stölder i Finland ännu, vad jag vet.

Nu skall jag återgå till mitt skrivande av mitt seminariearbete i familjerätt (perheoikeus), som också skrivs i en Nordisk kontext om intressebevakningsfullmakten (finska: edunvalvontavaltuutus). Samtidigt som Tuure Kilpeläinens låt Vaeltava aave spelar i hörlurarna. Dessutom kommer en av mina kusiner från Umeå över till Vasa på besök med färjan till helgen… Så just nu verkar allt kretsa kring Nordiska företeelser för mig 😉

Sebastian

Reklam som väcker tankar (2/2)

Jag började ju på detta ämne om ”reklam som väcker tankar”, i mitt tidigare inlägg om jämställdhet i näringslivet och särskilt inom bolagsstyrelser, var jag lyfte fram ett förslag om att flera tjejer borde utbilda sig till ingenjörer för råda bot på problemet. Och jag lovade där att det skulle vara ett tvådelat inlägg, så det vore ju nästan fråga om falsk marknadsföring (Konsumentskyddslagen 2:1) om jag inte uppfyllde löftet 😉

Female Engineer

Ett förslag för att få mera jämställda bolagsstyrelser: fler kvinnor borde välja att studera till ingenjörer.


Reklamen nedan stötte jag på i Norrtälje, Sverige för en tid tillbaka sedan, också denna gång när jag väntade på bussen men den här gången bussen till Stockholm.

reklam-coop

Många svåra frågor på samma gång! Åtminstone erbjuds vi svaret på en frågorna, nämligen en färdig matkasse med tillhörande recept 🙂

Vad jag reagerade på i denna reklam var hur snärtigt man från Coop:s sida lyckas baka in sitt marknadsföringsbudskap tillsammans med stora frågor, en del av närmast existentiell karaktär. Coop är ju en butikskedja i stil med S-gruppen i Finland, då båda i praktiken ägs av sina medlemmar (andelsägare). Dessvärre har jag inte stött på ens en lika snärtig annons eller liknande från exempelvis Prisma här i Finland, trots att jag varje månad får deras medlemspost varje månad sedan några år tillbaka.

Vad jag särskilt gillade med reklamen ovan var hur de genom dessa frågor, fick mig att stanna till för ett litet tag och reflektera litet över tillvaron. Jag menar på första frågan kan jag någorlunda svaret, även om jag fick tänka till litet innan jag mindes lektionerna i fysik i gymnasiet, var vi diskuterade rymden och kosmologi. För den som inte minns eller inte orkar anstränga de stackars gråa celler, så har det att göra med Olbers paradox och ett litet mera lättillgängligt svar finner du här på en rymdblogg.

På den andra frågan, Finns Gud?, så är ju svaret något varierande beroende på person till person – det är ju en fråga som inte kan besvaras med samma exakthet som den föregående frågan var man kan sluta sig till ett svar med relativt säkra fysikaliska iakttagelser. Men jag som kristen, svarar naturligtvis ja på den frågan eller åtminstone vill jag tro att Gud finns.

Den tredje frågan är kanske något mera vardagsnära, om vad man skall äta till kvällsmat. Men det är också en stor fråga har jag märkt, åtminstone varje kväll jag promenerar hem från jobbet på eftermiddagen och magen gör sig påmind längs med vägen. Också här måste man väga in olika aspekter: vad är jag sugen på?, skall det vara nyttigt? och vad får det kosta om jag ändå åt ordentligt till lunch?.

Jag menar, i princip alla människor ställer sig åtminstone någon gång frågorna ovan. Dock varierar säkert frekvensen om hur ofta man ställer frågorna till sig själv. T.ex. är det ju nästan varje kväll aktuellt att överväga vad jag skall äta, emedan Guds existens är en fråga som inte upptar ens tankevärld kanske lika ofta.

Samtidigt är det säkert bra att komma till ro med alla dessa frågor på något sätt. Jag såg ett intressant program på SvT som heter ”Döden, döden, döden” (ett yttryck myntat av Astrid Lindgren), var en filosof vid Stockholms universitet hävdade att alla människor mår bra av att i någon resonera kring livets förgänglighet, för att kunna selektera fram saker som man finner viktigt i livet i och med den tidsbegränsade tillvaron på jorden. Programmet går just nu på Yle Fem och finns tillgängligt via Arenan. Nåväl, jag tycker det är frapperande att en annons dylik Coop:s, fick mig att fundera i dem banorna via den retoriskt ställda frågan ”Finns Gud?”. Detta trots att man annars skyndar fram i vardagen, och kanske inte har tid att fundera i de banorna?

Sammantaget gillar jag reklam som i vardagen får en tänka till litet extra, och ger litet ”intellektuellt stimuli” utöver reklamavsändarens annars så enkla budskap ”shop ’til you drop”. Naturligtvis är det trevligt med såna reklamer också, särskilt på fredagskvällen i TV-soffan då man inte orkar anstränga hjärnan – men som balans i vardagen gillar jag starkt dessa annonser som väcker litet funderingar och bryderier. Om inte annat skulle jag gärna vilja att Coop:s matkasse fanns tillgänglig i Finland också – för i så fall skulle det bespara åtminstone mig litet bryderi varje vardagskväll 🙂

Sebastian

Reklam som väcker tankar (1/2)

Ibland stöter man på reklam som väcker litet mera tankar, än ”att den där produkten måste jag köpa”. Ibland är det för något politiskt parti, andra gånger för någon naturskyddsorganisation och ibland i ”vanlig” kommersiell reklam där de (råkat) få in en tanke i själva reklamen.

Jag hörde häromkvällen på bussen från Jakobstad till Vasa ett par diskutera skillnaderna mellan reklam i Finland och Sverige. Hade jag suttit litet närmare hade jag gärna gett mig in i diskussion, men så blev det inte. Deras konklusion var dock att svensk reklam generellt håller en högre klass och kvalité i jämförelse med sitt finska dito. Finlandssvenskarna är ju i en rätt så ovanlig position då vi konsumerar både finsk och svensk reklam parallellt, i alla fall om man följer bägge länders medier så blir det ju oundvikligen så.

När jag för en tid sedan besökte Handelshögskolan i Stockholm, och stod och väntade på bussen vid busskuren på Sveavägen, så noterade jag en reklamaffisch av det litet ovanligare slaget. Se nedan.

allbright_reklam

Den här reklamen väntade mig utanför Handelshögskolan, och väckte en hel del tankar hos mig.

Orsaken till att reklamen satt just vid den här busskuren var det att den var direkt riktad till oss som studerar på Handels. Jag har noterat motsvarande reklam utanför KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), och det är nog ingen slump att de är placerade var den är placerade. Den här reklamen vill ju som all annan reklam förmedla ett budskap, men inte direkt sälja någonting genom att t.ex. presentera en färdig lösning på ett problem.

Och i någon mån fyllde väl den aktuella reklamen sin funktion, då jag ännu flera månader senare ibland återkommer till budskapet i tankarna. Däremot har jag nog ingen färdig lösning att presentera på hur man skulle få jämställda bolagsstyrelser, eller om det är ens eftersträvansvärt att det ”alltid” skall råda 50/50. Missförstå mig inte nu, min åsikt är nog att vi skall sträva efter jämställdhet – men kompetens bör nästan alltid gå före andra yttre faktorer som kön och etnicitet.

För risken som jag ser det är att om man börjar kvotera i bolagsstyrelser är att man riskerar att förlora kompetens, en kompetens som ser till att bolagen ”rullar” och både bidrar till att skattemedel flyter in till samhället och att arbetsplatser finns kvar och att nya uppstår.

En tanke på vägen, som jag noterat finns det ett underskott på kvinnor på tekniska utbildningar t.ex. diplom/civilingenjörs utbildningar. Vad leder det här till i längden då? Jo, att rekryteringsunderlaget oundvikligen blir mindre för de stora bolagen – då de vanligen rekryterar ingenjörer till sina styrelser. Vilket inte är så konstigt eftersom många av de största bolagen i Norden är teknikintensiva företag, t.ex. Nokia, AstraZeneca, Statoil, ABB, Volvo och AlfaLaval (se t.ex. OMX Nordic 40, för de 40 största Nordiska börsbolagen).

kvinnlig-ingenjor

Som ingenjör blir man vanligen på sikt förman (eller specialist), och skaffar därigenom nödvändig kompetens för att fungera i bolagsstyrelser och dyl.

Dessa bolag är beroende av skickliga och kompetenta ingenjörer/ekonomer för att de skall fortsätta vara innovativa och konkurrenskraftiga i en global konkurrens. Så därav borde man åtgärda ett av grundproblemet och få flera tjejer att välja en teknisk utbildning än idag. I så fall skulle problemet i bästa fall lösa sig självt, anser jag, eftersom urvalet av kunniga kvinnliga ingenjörer (och potentiella styrelsemedlemmar) då automatiskt skulle bli större.

Nåväl, nu tänker jag inte skriva mera om ”kvinnosaksfrågan” som det hette under 1800-talet till mitten av 1900-talet, för det är litet av minerad mark. Utan det här var närmast ett exempel på hur reklam kan trigga igång tankeprocesser, som ibland blir långvariga.

Men jag tror att organisationen AllBright som strävar efter mera jämställdhet har hittat en bra plattform genom att synas på relevanta ställen, med slagkraftig reklam. För även om få går rakt från Handels eller KTH direkt till en börsbolagsstyrelse, så är det ju relativt ofta dessa forna studenter som en dag intar styrelserummen och då kan det ha varit bra att ha sått tanken tidigt hos dessa. Men ännu för att summera, svensk vs. finsk reklam, så har jag aldrig stött på någon motsvarande reklam vid Helsingfors universitet, vilket är synd. Då det också är en plats att synas på motsvarande sätt i Finland, som utanför högskolorna i Sverige.

Sebastian

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén