Nu är jullovet slut, och det är således dags att återgå till studierna igen för egen del. Det betyder en hel del föreläsningar och annat arbete att ta i tu med. Men istället för att referera mina studier, så tänkte jag nämna några saker jag brukar göra för att koppla av från studierna. Bra metod att inleda studierna med, inte sant? 😉
Relativt glest med folk i bänkarna på dagens föreläsning, detta då auditoriet är något överdimensionerat. Dagens ämne var rättssociologi var vi diskuterade hur det ideala rättssystemet borde se ut…
En sak som jag åsidosatt under min tid i gymnasiet och på universitet är läsandet av skönlitteratur. Därför var jag också extra glad då jag fick några (skönlitterära) böcker i julklapp av familjen och av vänner. Jag har därför försökt på senare tid att läsa mera skönlitteratur för att det är så avkopplande.
Bland böckerna jag fick i julklapp återfanns thrillern ”Illdåd” som är skriven av författaren Thomas Erikson som till utbildningen är beteendevetare. Varför jag nämner att han är beteendevetare är att det verkligen märks i bokens handling, för handlingen avviker från det normala i dylika thrillers. Eller för att citera Leif GW Persson: ”vanligen så inkluderar alla deckare hinkvis med blod överallt, och sen spiller man ännu ut en hink blod ovanpå allt”. Men denna bok ”innehöll” knappt något blod alls, utan koncentrerade sig istället på de psykologiska och juridiska aspekterna som är inblandade i en rättegång efter att brottet väl har begåtts.
”Nina tog mer bröd. ”Det låter ganska banalt, men visst. Jag skulle tro det. Men även om han har ett stort ego är han ju ingen dumskalle. De flesta åklagare jag träffat har varit jävligt skärpta. Åklagaren, Ramén, överlevde trots allt fyra års stenhårda juridikstudier”.”
Citatet ovan är hämtat ur just ”Illdåd”, och orsaken till att jag tog med det var att det ger en ganska rolig bild av ”oss” jurister. Om den bilden överensstämmer med verkligheten vågar jag dock inte svara på 🙂
Sen så körde även programserien ”Veckans brott” på SVT igång en ny säsong av program i tisdagskväll. Vilket jag tycker är jättekul! För jag hann nästan få abstinens när programmet hade säsongsuppehåll över jullovet. Vill du själv titta på programmet, så finns Veckans brott tillgängligt online också från Finland här på SVT.se.
En ny säsong av Veckans brott på SVT körde igång i tisdags kväll. Leif GW is still going strong!
Jag har nämligen följt programmet Veckans brott sedan jag började på juristutbildningen, vilket var hösten 2011. Jag tycker att programmet ger en bra populärvetenskaplig bild av brott och straff, och juridiken som kretsar därikring + att de alltid har intressanta reportage om olika brott och inbjudna gäster. Ett av de avsnitt som jag kommer ihåg bäst handlade om hur polisen i Stockholm gör för att följa efter någon misstänkt i Stockholm, alltså någon man så att säga ”lagt span på”. I programmet illustrerade man deras arbete genom att ha en fiktiv situation med en tjej som skulle försöka röra sig mellan olika punkter i Stockholm med hjälp av bl.a. lokaltrafiken och tunnelbanan, med målet att försöka undgå att bli upptäckt av span. Och oj, vilka utmanande miljöer det var att skugga någon i. De (poliserna) råkade också utför ett tapp (d.v.s. att personen de spanar på av någon anledning råkar tappas bort i t.ex. folkvimlet), men trots det lyckades de ändå få fatt på henne igen inne i City av Stockholm.
Några av huvudpersonerna i Yles sjukhusdramaserie ”Syke”. (bild från iltasanomat.fi)
En annan TV-serie jag följer är den nya finska sjukhusdramaserien ”Syke” (på svenska: ”puls”) som är producerad av YLE. Orsaken till att jag började titta på Syke var egentligen den att jag sökte efter en finsk TV-serie att följa för att förbättra min finska, ett tips jag fick av min språkkompis. Och orsaken till att jag valde just Syke var att sjukhusvärlden är område som intresserar mig en del. Syke har även en ganska intressant vinkel på sjukhusarbetet då programmet beskriver vardagen för fyra stycken sjuksköterskor som arbetar på ett av traumasjukhusen i huvudstadsregionen, normalt brukar det ju annars vara ur läkarnas perspektiv. Så jag bad faktiskt en god vän till mig som studerar till sjukskötare att titta på något avsnitt och berätta åt mig hur väl det motsvarar verkligheten, men han har inte ännu avlagt rapport – så jag väntar med spänning…
Syke hittar du förövrigt här på Yle Arenan (tillgängligt bara i Finland).
Sen finns det ju en del annat att göra också: som att blogga till exempel! Men utöver det blir det väl en del promenader och hel del jobb med Studentmissionen som jag också ”bokför” på kontot för nöjen 🙂
Så ser det ut på nöjesfronten för tillfället!
Sebastian
