Mitt sporadiska bloggande

Etikett: inträdesprov juridiska

Vårterminen = färdig

Här på juridiska fakulteten verkar det som om de vill hålla kvar oss studenter in i det längsta innan de släpper i väg oss på grönbete (läs: sommarlov). Men i fredags fick jag så officiellt sommarlov 🙂

I måndags var det dock urvalsprov till juridiska fakulteten, och jag valde i år igen att fungera som övervakare vid inträdesproven. I år ville dock fakulteten att jag skulle ta ett ”steg upp” och fungera som en av de ansvariga övervakarna för de som behövde specialarrangemang, vilket faktiskt gav litet mera stimulans och extra klirr i kassan (eller hur var det nu, egentligen?).

juridik-urvalsprov

Många nervösa inträdessökande passerade de här dörrarna i måndags…

Årets urvalsprov har dock förändrats något sedan tidigare år, för i år så var det färre frågor, fem stycken istället för sju som tidigare. Vidare så har man också tidigarelagt provet, så att det infaller i slutet av maj istället för i mitten av juni som tidigare, och som tredje förändring så har man kortat av svarstiden från fem timmar till fyra timmar. Relativt omfattande förändringar således… Men det ryktas faktiskt att mera förändringar är påkommande inför kommande antagningsomgångar.

Jag vet att många som läser min blogg gör det av intresse av att få veta hur det är att studera på juridiska fakulteten, men också sådana som planerar att söka in till juridiska. Det syns inte minst genom vilka sökord som används för att hitta hit, enligt statistikprogrammet Statcounter. Därför borde jag väl kort nämna den förändring som eventuellt kan vara för handen. I praktiken skulle urvalsprovet sannolikt bestå till ca 50% av flervalsfrågor och ca 50% av essäfrågor, alltså relativt lika som idag förutom att det skulle vara flera flervalsfrågor. Den stora skillnaden skulle istället gälla själva rättningen av urvalsproven. För först skulle man (maskinellt) rätta flervalsfrågorna och av dessa kanske ta den 1/3 med högst poäng vidare i processen. Detta skulle då innebära att man endast skulle läsa essäerna av de med högst poäng på flervalsfrågorna, och resten av svaren (oss emellan sagt) i praktiken skulle gå till pappersåtervinningen. På det här viset skulle man då kunna spara resurser (läs: pengar) och optimera processen, då man skulle ha mycket färre essäer att rätta. Personligen är jag inte helt såld på den tanken. Men vi får se vad som händer. Mera om kommande förändringar på Dekanens blogg (på finska).

Innan jag lämnar årets urvalsprov därhän i det här inlägget, så vill jag lägga till en länk till frågorna i årets urvalsprov. Frågorna hittar du här (.pdf). Och som allmän kommentar om frågorna, så tycker jag att de flesta frågor var ovanligt intressanta för en gångs skull – för normalt brukar bara 1 eller 2 vara sådana frågor som skulle vara intressanta att klura på, men i år föll frågorna, åtminstone, mig i smaken. Eller så kommer sommarlovet verkligt lägligt för mig, när jag börjar tycka att det vore intressant att enbart för ”nöjesskull” börja klura på juridiska frågeställningar 😉

20150529_132120000_iOS

Kollage av bilder: 1. Sommarlov och bussen mot Jakobstad. 2. Lunch på Kaffehuset August i Vasa, i form av en rikssvensk klassiker: dillstuvad potatis tillsammans med gravad lax som blivit toppad med hovmästarsås (underbart! för en fiskälskare som mig). 3. Citat hämtat ur boken ”Den allvarsamma leken” av Hjalmar Söderberg. Kul att äntligen igen ha tid för att läsa skönlitteratur.

Men nu har jag som sagt fått sommarlov från universitet åtminstone, för i nästa vecka väntar nog hederligt arbete i stället. Men på sitt sätt är det nog skönt att få lämna teorin för ett ögonblick och ge sig ut i de praktiska sammanhangen, för det är nog därigenom man verkligen lär sig något. Eller som Advokatbyrån Krogerus slogan lyder vid studentrekryteringen ”Law School teaches you theory. Now see it in action!”.

Våren är förutom för inträdessökanden också en intressant tid, då mycket annat är statt i förändring. Däribland kan nog nämnas att min lillasyster tog studenten igår (lördags) från samma gymnasium (Jakobstads gymnasium) som själv fick studenten ifrån för nästan 4,5 år sedan (vintern 2010). Få se vad hon hittar på till hösten: blir det mellanår eller blir det studier direkt på? Åtminstone har storebror hjälpt henne med att söka till Sverige, jag har ju ”litet” erfarenhet av den saken, så det var nog enkelt kirrat 🙂

Sebastian

Att söka till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet

Jag fick för en tid sedan ett mail av en abiturient* vid namn Julia som funderade på att söka in till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Mera konkret så hade hon ett par frågor om hur just jag gick till väga för att söka in och bli antagen till juridiska, men också om själva inträdesprovet.

Jag svarade naturligtvis på hennes mail, men jag passade även på att fråga om det är ok att jag publicerar frågorna och svaren i litet mera anonymiserad form. Detta eftersom dessa saker kanske har ett visst ”allmänintresse” bland abiturienter och andra som ponerar att söka till juridiska, vilket var helt ok för henne (tack!) 😉


Frågorna:

”Hej! Jag är en abiturient som funderat att söka till Juridiska Fakulteten i Vasa. Jag kom in på din blogg av en händelse då jag googlade runt lite, intressant läsning! Jag undrar om du kan besvara ett par frågor gällande utbildningen.

1. Vilka ämnen skrev du i studenten? Hur mycket läste du inför urvalsprovet? Gick du en prepkurs? Berätta gärna lite om dina förberedelser.
2. Tyckte du att urvalsprovet var svårt? Jag har tittat på gamla frågor och det känns som att man ska kunna så mycket redan innan man börjar studera…

Några funderingar jag har, vore tacksam för svar!”


Och mitt långa svar, som förhoppningsvis innehöll något vettigt utöver en stor textmassa…

1. Jag skrev följande ämnen i studenten:
obligatoriska:
modersmål
kort matematik
lång finska
lång engelska
valfria:
samhällslära
kemi
– jag blev som det hette förr i tiden ”E-student”, då jag hade Eximia i medeltal av de obligatoriska ämnena. Studentvitsorden har en viss betydelse när man söker in till juridiska, men det är sällan det som avgör, eftersom det nog är via urvalsprovet och antal poäng man får i det som är det avgörande i sammanhanget. (i och för sig skadar ju inte extra poäng från studentexamen heller – för ibland kan det ju handla om enstaka poäng, om man är inne eller ute, så att säga…).

Angående när det gällde mina förberedelser till inträdesprovet, så gick jag dels en prepkurs och via den kunde man också bl.a. köpa sammanfattningar av inträdesprovslitteraturen. Nu är jag litet jävig, eftersom jag gick prepkursen som ordnades av Justus rf/ry (justuswasa.fi), och idag är jag ju medlem i den föreningen. Men jag tyckte nog att prepkursen definitivt var till hjälp, åtminstone gav det struktur till läsandet, för annars krävs det nog att man har disciplinen i skick om man skall kunna ”motivera sig själv” att sitta inne halva våren när solen börjar skina ute, och läsa inför ett prov som man inte är 100% säker på om man klarar.

På prepkursen så hade vi bl.a. vanliga ”lektioner” med olika föreläsare som föreläste åt oss på basis av böckerna. Sen hade vi också frågestunder, och även övningsprov där vi fick feedback på hur vi svarade. Sen hade vi också en tutorgrupp som bestod av ungefär 4 sökande som träffades en gång i veckan tillsammans med en tutor, och där diskuterade vi olika saker som kanske blivit oklara. Som tutor fungerar vanligen studenter från juristutbildningen. Jag hade faktiskt så tur att jag fick samma prepkurs tutor som sen blev tutor för min smågrupp som vi delades in i när vi började utbildningen 🙂

På ”svenska sidan” av de antagna så hade nog över 70-80% gått någon form av prepkurs när jag blev antagen, antingen då Justus prepkurs, Codex prepkurs som ordnas i H:fors eller gått någon form av ”basår” i juridik på Västra Nylands folkhögskola (http://www.vnf.fi/studier/juridik/). Om det var en slump eller inte vet jag inte förstås, men jag har hört liknande siffror från H:fors också.

En sak som jag tror inverkade på att jag lyckades bli antagen på första försöket var att jag tog studenten på vintern (2010), d.v.s. jag tog gymnasiet på 3,5 år. Det gjorde att jag fick koncentrera mig i lugn och ro på att läsa till inträdesprovet från och med mars då böckerna släpptes, och behövde inte tänka på studentskrivningarna. Annars är det nog relativt vanligt att man kan behöva försöka en eller två gånger innan man antas.

2. Jo, urvalsprovet var nog ganska svårt – faktiskt. (Men det betyder å andra sidan att du inte är ensam om att tycka det.) Men med det sagt så kan det kanske vara bra att känna till följande aspekter – för genom urvalsprovet testar man utöver den materiella kunskapen (alltså substanskunskap som du fått genom att läsa böckerna) också bl.a. följande saker: skriftlig framställningsförmåga och med det menar jag inte enbart att man har en tydlig handstil ;). Utan dels att man har förmågan att analysera rättsfallet och plocka fram de relevanta delarna (för inträdesfrågorna innehåller ofta massor med oväsentliga saker, för att förvirra en lite, men så är det i och för sig också i verkliga livet).

Men det som kanske är viktigast efter substanskunnandet så är det nog att man kan argumentera på ett vettigt och tydligt sätt för sitt svar – det är en sak som också testas hela tiden i våra ”riktiga” tentor. För även om svaret i sig skulle vara litet fel, så är det argumentationen och motiveringen av hur och varför du kommit fram till svaret som också ger en hel del poäng. (Det är nu bara min erfarenhet, och det är -inte- någon officiell linje från universitet – men jag har nu fått en sådan uppfattning åtminstone) Och genom prepkursen tränas man också i svarsteknik, för det kan nog vara ganska utmanande att utan vidare förkunskaper svara på t.ex. ett rättsfall.

Den kunskap som du får genom att läsa inträdesprovs böckerna kan också vara bra att ”sortera” på (åtminstone) två plan: dels att du kan de stora helheterna så att man kan placera frågan dit och svara på ett vettigt sätt. Men sen också att ha ett detaljkunnande för enskilda saker inom de olika helheterna. För risken är att om man inte strukturerar upp det man lärt sig, att det blir en ända röra i huvudet…
För juridiken är ofta uppbyggd på följande sätt: det finns en huvudregel inom området. Men från den huvudregeln finns det sedan ett eller flera undantag, och från det undantaget finns det vanligen i sin tur ännu ett eller flera undantag 🙂

Alltså för att sammanfatta ovannämnda, kanske något förvirrande (?), text, så skulle jag säga så här: det är jätteviktigt att man kan innehållet i inträdesböckerna bra, helst både på ett stort plan, men också att man minns så många detaljer som möjligt. Detta samtidigt som man bör minnas att det finns andra aspekter att beakta, som just hur man svarar på ett vettigt, logiskt och följdriktigt sätt – för det kan då i sin tur (om man har tur) kompensera för små brister i substanskunnandet. För genom inträdesprovet testas ju inte om du redan är en ”full-blown” jurist, utan om du har förmågan att bli det 🙂 Och för att bli det så behöver man ha, eller kanske snarare träna upp ett par förmågor: varav jag nämnde några ovan.

Lycka till i ditt inträdesprov om du väljer att söka till juridiska, så ses vi säkert i Ekgården/Tammipiha på Sandögatan i Vasa nästa höst i sådana fall!”


Ja, det blev ett långt svar – men jag tänker så här: om man vill göra ett seriöst försök att bli antagen till juridiska fakulteten som personen i fråga verkar så, bör man också få relativt utförliga och handfasta tips. Kanske kan det hjälpa någon annan också?

lagbok

Vägen till att få studera juridik kan ibland vara lång och snårig – men de flesta når nog fram till slut om man verkligen vill det!

Sebastian


* för rikssvenska läsare: en studerande på gymnasiet som går sitt sista och tredje år på gymnasiet kallas i Finland för abiturient innan man har avlagt studentexamen och blivit student. I dagligt tal kallas de för ”Abi” 🙂

Inträdesprov till juridiska fakulteten (3 år senare och provövervakare)

Igår (11.6.2014) var det exakt tre år sedan jag skrev inträdesprovet till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, Vasa enheten.

”Dagen till ära” så hade jag sökt om att få vara provövervakare vid inträdesprovet, vilket hölls igår vid Åbo Akademis utrymmen i Vasa. Jag hade blivit antagen som provövervakare och fick inställa mig redan 10.30 för förberedelser, själva provet på gick från kl. 12.00 till kl. 17.00. I verkligheten blev provstarten något försenad, så vi var klara först strax före kl. 18…

Som provövervakare fungerar några studenter från fakulteten, tillsammans med en ansvarig provövervakare som annars är anställd vid universitet. För besväret erhåller man lite mer än en symbolisk summa. Jag ville vara provövervakare för att få se hur det fungerar från andra hållet, då jag faktiskt hann fundera lite på hur det måste vara att vara övervakare när jag själv skrev provet.

abo-akademi-vasa-academill

Åbo Akademi i Vasa, med Academill huset i fokus – som även kallas för Peffan. I år hölls urvalsprovet till juridiska fakulteten här, vilket också var fallet då jag sökte in.

Urvalsprovet förflöt utan några större incidenter, och arbetsdagen för oss provövervakare slutade på 9 timmar.

Jag vågar med säkerhet säga att det är många som spänt väntar på att urvalsresultaten publiceras i juli! Jag minns själv hur nervös jag var när jag skrev provet i exakt samma sal för tre år sedan. Jag är annars en lugn och sansad person, jag kan väl närmast beskrivas som ”lugn som en filbunke” på utsidan i de flesta situationer. – Men på provdagen för tre år sedan – vilken inre nervositet!

Varför var jag då så nervös? Jo, för att när man söker till juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet så ändras böckerna från år till år. Vilket betyder att när man investerat nästan ett halvår till läsande av litteraturen, så vill man faktiskt lyckas i provet och komma in. För gör man inte det är man tvungen att börja om från början nästa år – ”one shot” helt enkelt 😉 Nå, det gick ju vägen för mig då! – så jag hoppas att litet av mitt yttre lugn kunde smitta av sig på gårdagens skribenter…


Jag kunde inte låta bli att ta en bild från stranden vid Åbo Akademi i Vasa, ut mot Brändö och Vasa universitets campus där. Orsaken är att Vasa förändras och växer, i en stadig takt – trots ekonomiskt svåra tider i Finland. Dessutom har Vasa förändrats en del under de tre år jag har studerat här.

vasa-universitet-campus-brando

På bilden syns Vasa universitets campus på Brändö, med ”Fabriikki” i förgrunden. Till höger syns Vasa elektriskas tillbyggnad – toppmodernt med stora glasväggar.

Under de första två åren jag studerade på juridiska fakulteten i Vasa, så var utbildningen lokaliserad ute på Brändö var vi delade utrymmen med Vasa universitet (på bilden). Sedan hösten 2013, så är utbildningen baserad i centrum av Vasa i den s.k. Ekgården ovanpå Vasabladets redaktion. Jag måste säga att de nya utrymmen är aningen trevligare än de på Brändö, eftersom de är mindre och bidrar till en mera gemytlig och personlig stämning. Utrymmena på Brändö var nog också moderna, men man försvann lite i den stora massan – vilket är lätt hänt på ett stort universitet.

Men också Brändö förändras, bl.a. så bygger Vasa elektriska ett helt nytt kontor med jättestora glasytor. Det gör mig nervös eftersom jag inte ännu fått elräkningen för de senaste fyra månaderna, och man kan ju gissa varifrån pengarna tas till detta (skryt)bygge!

Sebastian

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén